är gruset alltid gråare?

Känslan av att något fattas en. Att det saknas något viktigt. Nu pratar jag inte om plånboken utan mer om en allmän känsla som kommer öch kör över mig ibland. Inte sådär ångvältsakta utan mer ... knockar mig. Pang bara. Ibland kommer det så hårt att jag behöver dra efter andan. Vad det är som fattas mig är svårt att sätta fingret på. Jag skulle kunna gissa på trygghet, stabilitet. Något mer än mina fantastiska vänner. Jag har ett bra jobb. Fast jobb. En bra lägenhet. Fin lägenhet. Underbara vänner. Dygnet runt. Ändå ligger det där och svider. Saknaden av något - någon.

Jag pratade med en vän om det idag, att jag trivs som singel. Gräset är inte alltid grönare, jag tycker allt som oftast att det är skönt att vara ensam. Jag är lite byggd som en ensamvarg. Men när jag varit ensam klart, när jag gjort det som är bra med att vara själv, då. Då behöver jag en arm om axlarna. En kram. Ska vi gå och sova nu, älskling? Jag saknar att inte få ringa och kolla, när kommer du hem? Vad ska vi äta? Någon som är min. Bara min.

Det är nog känslan av att vara älskad och älska tillbaka jag saknar. Odelad kärlek.


Kommentarer:

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback