svammel-skrammel

Ibland blir det helt konstigt i mitt huvud, som om allt jag hållt fast vid som en rimlig tanke tidigare, plötsligt blir helt obegripligt. Utan förklaring.
Mitt Jag ändrar sig utan anledning och jag själv hinner inte med. Saker vänds upp och ner och jag hänger inte med. Det är fruktansvärt skrämmande att inte veta vad som komma skall. Hur ska jag tänka om det här imorgon?
Jag kan vara helt fast vad gäller en åsikt om något, någon, men redan nästa dag om jag återkommer till samma ämne så kan uppfattningen om det har ändrats, även om fakta är detsamma.

Jag undrar vad det baseras på. Åsikter och uppfattningar. Har dagens humör med det att göra? Jag gissar på det. Olika människor i min närhet till exempel uppfattar jag ju olika beroende på mitt eget humör. Egenheter som aldrig stört mig tidigare, kan bli rent outhärdliga om jag är på kasst humör.

Vadan denna frågeställning just idag? Äh, törs inte säga. Törs inte lägga ut vad jag känner, för tänk om det ändrats igen till imorgon? Då kanske jag blir tvungen att äta mina egna ord senare, även om de smakar bajs. Och jag vill inte äta bajs. Jag fegar hellre och lutar mig bakåt. Drar igen gylfen och försöker öppna ögonen, även om det ibland kan vara svårt.
Jag tror ändå, att när jag bestämt mig för något, så är det så. Oåterkalleligt. Även om jag innerst inne vet att jag har fel. Jag vill ha fel. Jag vill bli överraskad. Jag vill få nya infallsvinklar, synpunkter, jag hoppas att jag vet hur man gör när man ändrar uppfattning om något.

Det är bara jävligt sjukt när mitt Jag gör det så att jag själv inte hinner med varför.

Kommentarer:

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback