grubblerier

Undrar vad det är som trycker ner mig idag. Om det är något speciellt eller om det är allt på en gång. Om det är att jag blir handlingsförlamad. Att jag har stannat upp. Om det är hösten. Om det är för mycket sömn. Om det är för många tankar.

Om det är för många tankar, kan jag göra något åt det? Bli man lyckligare av att inte hålla på och tänka? Blir man lyckligare som ytlig? Jag vill inte ens prova. Tankarna är allt jag har.

I natt låg jag på golvet. Mitt i lägenheten. Borde sova. Kunde inte sova. Drömmarna skrämde skiten ur mig och jag visste inte vart jag var på väg. Alls. Med något.
Vart är allt på väg? Vart ska jag?
Det kändes i natt som om jag inte kunde stanna. Någonstans. Vill bort. Ut. Iväg.
Kändes märkligt att gråta, på det kommer jag ingenstans, det är inget sätt att gasa på. Kan inte stanna där. Heller. Hell.

Idag ligger jag som Skorpan i soffan, ser ut genom fönstret. Kan inte njuta. Vill inte njuta. Vill iväg. Bort. Gömma mig. Kanske dags att flytta på mig nu, men kan jag det?

Mina ben bär mig ju inte

Kommentarer:

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback