Rörelsehindrad.
Jag tänkte att jag inte skulle skriva om det här. Vill inte klaga. Men nu ger jag fan i min stolthet och klagar ändå.
Det började med magen. Det satte sig på sidan, både fram och bak. Som om jag hade ont i ett organ. Så har det varit i snart två dygn. Först nämnde jag det inte, tänkte att det går över, jag har ju inte haft feber. Nu har det varken gått över eller blivit bättre. Snarare värre, sämre.
Jag sitter i soffan och tänker att jag ska plocka och dammsuga men jag tar mig inte upp. Det har gått ner i benen. Precis samma sorts smärta. Så länge jag ligger helt still gör det inte så ont, det hugger till och så men minsta rörelse, en suck el. liknande så hugger det och gör svinont. Jag kan nu knappt ens ta mig mellan rummen för det gör så ont i lederna.
Nu är det kört tänker jag och alla såna svåra ledsjukdomar virvlar i mitt smått hypokondriska sinne. Men va fan, hypokondri? Jag kan ju för tusan knappt ta mig till toa! Akut reumatism? Är glad att jag fastnade i soffan, här har jag ju både tv och dator att underhålla mig med. Vart kom det ifrån? Hade jag varit vid mina sinnens fulla bruk hade jag kanske gissat på träningsvärk men jag har ju inte tränat på tre-fyra dagar och det här skiten i benen kom ju först idag på dagen!
Jag låg hos Misse, har gnällt lite över magen sedan igår, men när jag kände det i benen fixade jag inte att ligga kvar. Jag behövde komma hem. Jag kan inte ligga rörelsehindrad hos Misse, det går inte. Min stolthet är för stor. Blir det inte bättre till imorgon lär jag uppsöka läkare. För det gör ont. På riktigt. Jag blir rädd.
Det började med magen. Det satte sig på sidan, både fram och bak. Som om jag hade ont i ett organ. Så har det varit i snart två dygn. Först nämnde jag det inte, tänkte att det går över, jag har ju inte haft feber. Nu har det varken gått över eller blivit bättre. Snarare värre, sämre.
Jag sitter i soffan och tänker att jag ska plocka och dammsuga men jag tar mig inte upp. Det har gått ner i benen. Precis samma sorts smärta. Så länge jag ligger helt still gör det inte så ont, det hugger till och så men minsta rörelse, en suck el. liknande så hugger det och gör svinont. Jag kan nu knappt ens ta mig mellan rummen för det gör så ont i lederna.
Nu är det kört tänker jag och alla såna svåra ledsjukdomar virvlar i mitt smått hypokondriska sinne. Men va fan, hypokondri? Jag kan ju för tusan knappt ta mig till toa! Akut reumatism? Är glad att jag fastnade i soffan, här har jag ju både tv och dator att underhålla mig med. Vart kom det ifrån? Hade jag varit vid mina sinnens fulla bruk hade jag kanske gissat på träningsvärk men jag har ju inte tränat på tre-fyra dagar och det här skiten i benen kom ju först idag på dagen!
Jag låg hos Misse, har gnällt lite över magen sedan igår, men när jag kände det i benen fixade jag inte att ligga kvar. Jag behövde komma hem. Jag kan inte ligga rörelsehindrad hos Misse, det går inte. Min stolthet är för stor. Blir det inte bättre till imorgon lär jag uppsöka läkare. För det gör ont. På riktigt. Jag blir rädd.
Kommentarer:
Trackback