Sprakande lampbyte
Och så vart jag orolig igen. En annan sorts oro, mer ... rädsla. Människor jag känner, känt. Förut. Tappat. Borta. Låt det inte hända på det viset. Igen. Eller då. Saker som alltid varit på ett speciellt vis, kommer aldrig igen. Känslor som alltid funnits. Förlorade?
Som att släcka en lampa? Eller är det bara dags att köpa ny glödlampa? Gick säkringen? Ett litet glapp. Som i mitt sovrum. När jag ska boffa täcket, så kommer jag åt den gigantiska risbollen så den börjar gunga, och då glappar ljuset i takt med gunget.
Är det det som händer? Glappar det nu? Jag är lite rädd för att hela kontakten ska ha trillat ur.
För jag når inte upp dit.
Jag kan inte byta alla lampor. Jag är inte utbildad elektiker, jag kan göra mitt bästa för att byta lampa på mig själv, mina närmsta vänner, men det är inte alltid jag når upp. Jag är faktiskt inte ens meddellång för att vara kvinna i Sverige.
Jag fixar faktiskt inte ens min egen sovrumslampa om jag ska vara kallt ärlig.
Som att släcka en lampa? Eller är det bara dags att köpa ny glödlampa? Gick säkringen? Ett litet glapp. Som i mitt sovrum. När jag ska boffa täcket, så kommer jag åt den gigantiska risbollen så den börjar gunga, och då glappar ljuset i takt med gunget.
Är det det som händer? Glappar det nu? Jag är lite rädd för att hela kontakten ska ha trillat ur.
För jag når inte upp dit.
Jag kan inte byta alla lampor. Jag är inte utbildad elektiker, jag kan göra mitt bästa för att byta lampa på mig själv, mina närmsta vänner, men det är inte alltid jag når upp. Jag är faktiskt inte ens meddellång för att vara kvinna i Sverige.
Jag fixar faktiskt inte ens min egen sovrumslampa om jag ska vara kallt ärlig.
Kommentarer:
Trackback