jag sprack

Det var en jävla-skitdag. Du vet när allt bara går fel. Allt som kan gå snett, går snett. Nycklarna funkar inte, batterierna är slut, skoskav, man skär sig på kartonger och knivar, fastnar i dörrar, kaffet är kallt och när man behöver hjälp finns där ingen. Alla har sitt.
"Nä jag måste sortera mina sudd"
En jävla-skitdag.

Jag var helt slut och gråtfärdig när jag äntligen kom ut ur huset. Trasig. Jag gick sönder idag. Axeln, lite i ryggen, händerna var bara hejbaburiba i valkar och skärsår. Hela kroppen bultade när jag kom ut på gatan. Kände mig som en avsågad trädstam. Hade verkligen ingen lust att kolla på fotboll.
Haltade ner till stan. Köpte plåster, en macka, lite frukt och en festis (cassis low mm) och sen när jag satt mig bredvid planen och plåstrat om min häl och fått i mig en banan så lekte livet igen. Märkligt, det där med humörsvängningar. Jag som så sällan bli arg nuförtiden sprack helt och hållet i eftermiddags. Men som vanligt när jag blir arg gick det över på en kvart. Den här gången försvann även uppgivenheten, det var skönt. Nu håller jag bara tummarna på att morgondagen blir en toppendag. Det förtjänar jag efter idag. Efter en sån här jävla-skitdag.

Kommentarer:

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback