SARIS DRÖMMAR

Ena dagen klagar jag över att tiden går så fort, att jag inte hinner med mellan gåupp-jobba-åkahem-äta-sova. Andra dagen går klockan så långsamt att det känns som om jag är så uttråkad att jag gör dregelspår på golvet efter mig. Suckspår kanske.

Det händer ingenting.
Jag har så mycket som jag borde göra, så många måsten men jag orkar bara inte. Jag smiter ut på lagret och jobbar med sådant som egentligen kan vänta eller delegeras ut. Men jag är inte motiverad till fakturauppföljningar eller ens alla mina jävla infoblad. Vidarebefodra räkningar, kolla returer, flytta papper från pärm till annan pårm. Orkar bara inte.

Hämtar vatten, går och kissar, svänger ut på lagret, packar upp ett par kartonger, hämtar vatten, tar en snus, spelar en sudoku, läser jobbmail men svarar inte, suckar, ser på klockan, igen.

Tristess.

Tänker på bonus, tänker på begravningen.
Bonus-begravning-bonus-begravning-bonus-begravning-bonus-begravning-bonus-begravning-bonus-begravning-bonus-begravning-bonus-begravning-bonus-begravning-bonus-begravning-bonus-begravning-bonus-begravning-bonus-begravning-bonus-begravning-bonus.

Om det ändå kunde hända något.

Nu ringer det.
Varorna kom inte. Och du lyssnar inte. Lyssna på vad jag säger så blir det lättare att förstå. Jag artikulerar och pratar så sakta jag kan, är hon tre år eller vad är det frågan om? Ä r  d e t  e t t  o r d e r e r k ä n n na n d e  e l l e r  e n  f a k t u r a  d u  h a r  i  d i n  h a n d ? Ok ett ordererkännande, då kommer fakturan i efterhand. Lugna dig människa.
Tänk att man ringer och frågar något men inte kan lyssna på svaret som är så enkelt, bara för att man är så uppstressad för att man redan föreställt sig vad som är fel.
Herregud.

Nä, om jag skulle gå och hämta lite vatten, och tänka lite mer på begravningen.