Panik i magen
Jag känner mig svag och trött.
Det är som sista timmen på dagis, de flesta har gått hem och man är bara hungig och trött och vill inte alls leka mer, mest bara krypa upp i någons famn och läsa bok. Så känns det.
Jag fick lite panik imorse.
Ska det vara såhär jämt och för alltid? Ska jag gå till jobbet med semester i tankarna och bara längta efter ledighet för evigt? Och när väl ledigheten kommer, ska jag då vara stressad för att den snart är slut och till slut bara dö, på jobbet, mitt i all jäkt?
Herregud. Vad ska jag göra med mig själv och mina grubblerier?
Hur ska jag göra med lägenheten?
Såhär kan jag ju inte hålla på, att inte vara hemma nästan alls, men betala hela hyran, bara för att ha mina saker där? Det vore billigare att magasinera prylarna och duscha på jobbet. Blommorna kan få bo på kontoret och jag har ju redan tandborsten hos Misse. Det blir ju asdyrt att ha det som jag har det nu. Eller så får jag stänga in mig själv och faktiskt flytta hem igen och vara där, bo där i det utrymmet där mina saker är. För egentligen tycker jag om lyan. Det är en bra lägenhet, helt lagom och den är mysig och söt, helt perfekt egentligen. Men vansinnigt dyr minutkostnad på den idag.
Bisett, jag vet inte om du läser här längre.
Jag mår verkligen inte bra av det här, jag vill så ofta skriva här om vad jag känner och hur jag mår, men det funkar verkligen inte. Jag ringer dig i eftermiddag, det känns som om det är dags att lösa det här, på ett eller annat sätt. Så att det fungerar. Jag hoppas att du vill det lika mycket som jag. Det här att inte veta var vi ska tar hiskeligt mycket energi. Tycker du inte?
Det är som sista timmen på dagis, de flesta har gått hem och man är bara hungig och trött och vill inte alls leka mer, mest bara krypa upp i någons famn och läsa bok. Så känns det.
Jag fick lite panik imorse.
Ska det vara såhär jämt och för alltid? Ska jag gå till jobbet med semester i tankarna och bara längta efter ledighet för evigt? Och när väl ledigheten kommer, ska jag då vara stressad för att den snart är slut och till slut bara dö, på jobbet, mitt i all jäkt?
Herregud. Vad ska jag göra med mig själv och mina grubblerier?
Hur ska jag göra med lägenheten?
Såhär kan jag ju inte hålla på, att inte vara hemma nästan alls, men betala hela hyran, bara för att ha mina saker där? Det vore billigare att magasinera prylarna och duscha på jobbet. Blommorna kan få bo på kontoret och jag har ju redan tandborsten hos Misse. Det blir ju asdyrt att ha det som jag har det nu. Eller så får jag stänga in mig själv och faktiskt flytta hem igen och vara där, bo där i det utrymmet där mina saker är. För egentligen tycker jag om lyan. Det är en bra lägenhet, helt lagom och den är mysig och söt, helt perfekt egentligen. Men vansinnigt dyr minutkostnad på den idag.
Bisett, jag vet inte om du läser här längre.
Jag mår verkligen inte bra av det här, jag vill så ofta skriva här om vad jag känner och hur jag mår, men det funkar verkligen inte. Jag ringer dig i eftermiddag, det känns som om det är dags att lösa det här, på ett eller annat sätt. Så att det fungerar. Jag hoppas att du vill det lika mycket som jag. Det här att inte veta var vi ska tar hiskeligt mycket energi. Tycker du inte?
Kommentarer:
Trackback