Vuxengrupptryck!
För att kunna umgås med Misse blir det en del bussåkande. Jag har inget emot det, jag gillar att åka buss. På eftermiddagen är det skönt att sätta sig där, för jag har inget alternativ till att varva ner. Så när jag kommer upp till Misse är jag rätt avslappnad och lugn.
På morgonen när jag ska in till stan sover jag mest på bussen, jag har lätt för att somna med landskapet vinandes förbi rutan. Oftast låter de ljuset vara släckt i bussen på morgonen och det gör inte saken svårare.
Det är alltså en bit att åka, det tar mellan 40-47 minuter beroende på omgivande trafik. Ibland är det kolugnt, som imorse, när det verkar som om hela Västra Götalandsregionen försovit sig, och då går det fort. Andra dagar är det så mycket köer att det tar lååång tid på bussen.
På landsvägsbussarna idag finns det för det mesta säkerhetsbälten.
Efter Bussolyckan härom veckan har de tryckt hårt på bälten på bussarna. De påminner tre-fyra gånger per resa om att de finns och där de finns, ska vi använda dem.
Nu till frågeställningen, hur mycket är vuxengrupptrycket värt?
Om ingen har bälte på sig, tar inte heller någon annan bälte på sig.
Efter att busschaffisen påmint om bälten skruvar vissa på sig och ser sig omkring, är det någon annan som använder bälten? Andra sitter lugnt kvar och tänker då inte ta på sig fegsnöre, det är ju en buss för tusan, bussar är okrossbara.
I slutet på förra veckan tog jag på mig bältet. Det händer inte ofta, men väglaget var opålitligt och jag tänkte för en gångs skull att jag vill komma fram och vara hel. Det som förvånade mig var att jag knäppte fast mig och sedan lade jackan över som täcke. Varför? Varför försökte jag gömma att jag var försiktig om mig själv? Ska det verkligen vara en pinsam sak?
----------
Jag tänker mycket på döden just nu, jag har en sån period bara.
Jag tänker, vad har jag att leva för? Vilka skulle sakna mig om jag var borta? Hur lång tid innan avlägsna vänner fick veta? Vem ringer de först efter en olycka? Mamma? Hur lång tid innan Misse får veta? Ingen har hans nummer. Vem skulle ta sig an lägenheten? Har jag ens någon försäkring??
----------
Men jag knäpper inte alltid fast mig. Om jag grubblat mycket på senaste händer det att jag använder bältet. Men det är inte ofta.
Imorse såg jag två tjejer som knäppte fast sig, som om det var det mest naturliga i världen (vilket det borde vara) så då gjorde jag det med.
Jag vill komma fram hel, idag med.
Farligt att ta saker för givet.
På morgonen när jag ska in till stan sover jag mest på bussen, jag har lätt för att somna med landskapet vinandes förbi rutan. Oftast låter de ljuset vara släckt i bussen på morgonen och det gör inte saken svårare.
Det är alltså en bit att åka, det tar mellan 40-47 minuter beroende på omgivande trafik. Ibland är det kolugnt, som imorse, när det verkar som om hela Västra Götalandsregionen försovit sig, och då går det fort. Andra dagar är det så mycket köer att det tar lååång tid på bussen.
På landsvägsbussarna idag finns det för det mesta säkerhetsbälten.
Efter Bussolyckan härom veckan har de tryckt hårt på bälten på bussarna. De påminner tre-fyra gånger per resa om att de finns och där de finns, ska vi använda dem.
Nu till frågeställningen, hur mycket är vuxengrupptrycket värt?
Om ingen har bälte på sig, tar inte heller någon annan bälte på sig.
Efter att busschaffisen påmint om bälten skruvar vissa på sig och ser sig omkring, är det någon annan som använder bälten? Andra sitter lugnt kvar och tänker då inte ta på sig fegsnöre, det är ju en buss för tusan, bussar är okrossbara.
I slutet på förra veckan tog jag på mig bältet. Det händer inte ofta, men väglaget var opålitligt och jag tänkte för en gångs skull att jag vill komma fram och vara hel. Det som förvånade mig var att jag knäppte fast mig och sedan lade jackan över som täcke. Varför? Varför försökte jag gömma att jag var försiktig om mig själv? Ska det verkligen vara en pinsam sak?
----------
Jag tänker mycket på döden just nu, jag har en sån period bara.
Jag tänker, vad har jag att leva för? Vilka skulle sakna mig om jag var borta? Hur lång tid innan avlägsna vänner fick veta? Vem ringer de först efter en olycka? Mamma? Hur lång tid innan Misse får veta? Ingen har hans nummer. Vem skulle ta sig an lägenheten? Har jag ens någon försäkring??
----------
Men jag knäpper inte alltid fast mig. Om jag grubblat mycket på senaste händer det att jag använder bältet. Men det är inte ofta.
Imorse såg jag två tjejer som knäppte fast sig, som om det var det mest naturliga i världen (vilket det borde vara) så då gjorde jag det med.
Jag vill komma fram hel, idag med.
Farligt att ta saker för givet.
Kommentarer:
Trackback