Vet fortfarande inte
Jag fick för mig att jag trillade, när jag började gråta på nätterna. Det pendlar hela tiden mellan desperation över jobbsituationen och min eviga "det-löser-sig"-attidyd. Just nu till exempel undrar jag varför jag jagar upp mig över sådant jag vet går att lösa. Bagateller.
Senare ikväll eller kanske imorgon kommer nog ångesten igen, och då blir det nog hopplöst igen och jag blir ledsen och hjälplös. Men det är skönt att veta att det vänder, ibland flera gånger varje dag.
Men det är trökigt och skit när man gråter.
Senare ikväll eller kanske imorgon kommer nog ångesten igen, och då blir det nog hopplöst igen och jag blir ledsen och hjälplös. Men det är skönt att veta att det vänder, ibland flera gånger varje dag.
Men det är trökigt och skit när man gråter.
Kommentarer:
Postat av: B
Gråter gör alla av olika anledningar. Känslan av att ha förlorat, saknad eller bristen på dito har stått högt på min lista på slutet. För att lätta upp stämningen (inte på ditt jobb, men ändå) har jag inflyttningskalas söndagen den 13 augusti. Maria har ju, som du säkert hört, fått en alldeles egen lägenhet, så festen blir min kombinerade fördelsedag och inflyttningsfest. Mannen är givetvis välkommen också. Säg till om du kommer så att jag kan försöka organisera sovplatser...
I övrigt känns sanden i oss påträngande. Har vi runnit ut, vill jag gärna veta det... För mig känns det mest tomt. Varför, vet jag inte riktigt...
Ha det gott.
B
Trackback