SARIS DRÖMMAR

"Hur är det med Saris egentligen?"
"Jag mår bra!"
"Du har liksom verkat lite deppig på siståne"
"Jaså?"
"Ja"
"Ja kanske det, men det har ju varit mycket också."
"Jo det är klart"

Jag trodde inte det syntes när jag var deppig. När jag är stressad och stänger in mig på kontoret trodde jag att de andra trodde att jag var just stressad, inte deppig? Tydligen verkar jag lite deppig.

Kanske är jag lite deppig. Kanske tär det på mig att jag inte får några datum för löneförhandling. Kanske tär det lite på mig att min lista är längre än någonsin. Kanske tär det lite på mig att jag inte har mina tryggsaker. De som står i lägenheten på hisingen.

Jag vet inte.

Jag trodde inte det märktes.

Kanske ska jag svälja lite och ta ett djupt andetag, för rätt vad det är.