Energier oss emellan

Jag eh

...

Jag försökte förklara för Misse hur det kändes, när man är en motats till energibov. När man är så duktig på att bara ge och ge men har lite svårt för att ta emot. Jag sade att jag kunde känna, rent fysiskt, hur energin puffas ut från mina händer när jag ska ge energi till honom eller till människor i min omgivning. Jag hjälper och ler och hjälper och ler och ger av min värme till folk som behöver.

Det är klart att det kanske inte alltid får önskad effekt, ibland kanske jag tror att jag ger när jag egentligen tar. Hur ska man kunna veta skillnaden?

Men när jag ligger där, och är lite nedstämd, och när det är jag som behöver energin. Då blir det plötsligt svårt att få igång flödet genom handen. Jag lägger en hand på Misse, för att faktiskt knycka lite positiv energi. Så jag har min hand där på armen till exempel, eller på benet. Och jag sätter igång och ska fylla på mitt förråd av positiv energi.
Men det tar stopp.
Någonstans nära armbågen på underarmen kloggar det liksom och min kropp vill inte ta energin som Misses kropp så tydligt ger mig! När det blir så, då hugger det lite i min stresspunkt under skulderbladet.

Jag kan tänka att det är något man behöver jobba på. Att även kunna ta emot energi på ett enkelt och smärtfritt sätt. Idag värker det lite i armbågen där det stoppades igår. Och så ska det ju inte vara.



Hur flummigt lät det här då.
Men det känns som om det nog finns där, även om inte alla upptäckt det än. Jag själv har tydligen väldigt svårt för hela överföringsproccessen. Blipp blopp energi till dig, och till dig, och till .....

Kommentarer:

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback