Själen

Hon stod och mumlade bredvid mig, eller med mig, jag vet inte vilket.
Hennes kofta var alldeles för stor och hon hade en frisyr vars permanent hade utgått för länge sedan. Men hennes skor var ganska nya. Hennes man - Piraten - hade just gått bakom hörnet för att pissa, strax efter att han visat mig alla sina tatueringar (eller, hade han fler ville jag inte se dem). Hon fick plötsligt tårar i ögonen.

"Själen, är som en fjäril
som flyger förbi
något man har
ett tag
sen poff
kan den försvinna"


Hon såg mig i ögonen, och sade, att det fanns en mening med att hon stod där, just då, och pratade med mig. Sedan kom Piraten och avbröt oss och innan hon hann berätta klart så kom min buss, och jag var tvungen att åka.

Kommentarer:

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback