Det löser sig alltid
Det löser sig alltid sade Saris och sket i vasken
Eller hur det nu var.
Klart att det alltid löser sig, jag vet det.
Med grus i ögonen och snushicka sitter jag nu på kontoret och mår ganska bra. Det blev inga sura miner för mitt gigantiska misstag, allt skylldes på kunderna och inte på mig och det var ju skönt. Jag fick en chans att reda ut det och det verkar i dagsläget gå ganska bra. Vi får väl se.
Och i helgen bär det av till Kiel igen. Jag fick lite förskott på hyran av Flickan Becc så plötsligt har jag råd att köpa kläder ändå. Tänk om jag hittar en fin vardagsklänning. Det vore bra. Jag äger i dagsläget två klänningar som inte skriker fest, den ena köpte jag 1993 på hennes & mauritz, den är så urtvättad och gammal att den nästan är genomskinlig, det betyder att jag bara kan ha den till stranden, inte på jobbet. Den andra köpte jag 1999 på hennes & mauritz (hör och häpna) och den fungerar sådär. Den är rutig och lite för stor (eftersom jag var lite större då) men ack så skön, så den får nog hänga med lite.
Nu söker jag något som jag kan ha på jobbet utan att bli varken vulgär eller anses knäpp. Det blir inte lätt. Det kan lätt falla över på gränsen till tantig om jag känner mig rätt, jag lär passa mig noga. Annica får bli min personliga klänningpolis och gå bredvid mig och hytta med näven så fort jag håller upp långa blommiga kreationer. Så jag inte kommer hem efter en helg och har gått och fyllt 40 år.
Idag efter jobbet ska jag till Misse och äta fisk och stuvad spenat. Det blir höjdpunkten idag. Mmm.
Eller hur det nu var.
Klart att det alltid löser sig, jag vet det.
Med grus i ögonen och snushicka sitter jag nu på kontoret och mår ganska bra. Det blev inga sura miner för mitt gigantiska misstag, allt skylldes på kunderna och inte på mig och det var ju skönt. Jag fick en chans att reda ut det och det verkar i dagsläget gå ganska bra. Vi får väl se.
Och i helgen bär det av till Kiel igen. Jag fick lite förskott på hyran av Flickan Becc så plötsligt har jag råd att köpa kläder ändå. Tänk om jag hittar en fin vardagsklänning. Det vore bra. Jag äger i dagsläget två klänningar som inte skriker fest, den ena köpte jag 1993 på hennes & mauritz, den är så urtvättad och gammal att den nästan är genomskinlig, det betyder att jag bara kan ha den till stranden, inte på jobbet. Den andra köpte jag 1999 på hennes & mauritz (hör och häpna) och den fungerar sådär. Den är rutig och lite för stor (eftersom jag var lite större då) men ack så skön, så den får nog hänga med lite.
Nu söker jag något som jag kan ha på jobbet utan att bli varken vulgär eller anses knäpp. Det blir inte lätt. Det kan lätt falla över på gränsen till tantig om jag känner mig rätt, jag lär passa mig noga. Annica får bli min personliga klänningpolis och gå bredvid mig och hytta med näven så fort jag håller upp långa blommiga kreationer. Så jag inte kommer hem efter en helg och har gått och fyllt 40 år.
Idag efter jobbet ska jag till Misse och äta fisk och stuvad spenat. Det blir höjdpunkten idag. Mmm.
Kommentarer:
Trackback