Tröstande textil.

Smög ut på lunchen idag efter tips från Malin.
KappAhl på Backaplan var knökfullt, jag var glad att jag inte åkte in till stan.
Hade med mig två klänningar till provrummets långa kö, två storlekar av varje dessutom. Provrum på senvintern, eller tidiga våren, är döden för självförtroendet. Även om ljuset nuförtiden är lite mer softat och komplexdöljande, så är inte speglarna det. Jag hade jeansen vid fotknölarna och skorna kvar på, för att spara tid. Benen hårigare än Misses och huden blekare än en vitryss. Men klänningarna var så fina, jag kunde bara inte låta bli.

Här ett smakprov.
Nummer 1 var faktiskt ett förkläde, synd, för den gillade jag verkligen.
Nummer 2 var väldigt mycket mer turkosblå på galgen än på bild så den hoppade jag.
Nummer 3 var en mycket vacker modell, men lite för flickigt mönster, och alldeles för lång.
Nummer 4 trollade bort all provrumsångest och satt som en smäck! 399 blev plötsligt billigt.





Så nu har jag inga pengar kvar. Två veckor kvar till lön och 69:- på kontot. Dåligt.

---

Idag ska jag få komma hem för första gången på åtta dagar. Jag längtar efter katterna så jag dör lite varje dag. Men om ett par timmar kommer jag att träffa dem igen, det känns helt underbart. Jag ska tvinga alla fyra att vara inne med mig hela kvällen. Jag längtar hem, men ändå inte. Känns ruggigt.

Kommentarer:

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback