ett sätt att undvika tiden
Det var inte så farligt att komma hem - igen. Brevet var kort och tydligt. Och inge farligt alls, och inte en antydan till "de sista orden". Så det var ju skönt. Men jag var väldigt nervös. Så nervös, att jag inte ville åka hem alls. Så jag hoppade på MrGreens erbjudande om kvällsfiske utanför Torslanda.
Vi möttes upp vid Flygande Korven och körde ut till kusten. Vädret var helt fantastiskt. MrGreen, KG och Kim satte genst igång med kastningen, jag fotade en stund men letade sedan upp en vrå med klipp-soffa och lade mig en stund. Att bara ligga på en solvarm klippa med kvällssolen i ansiktet och lyssna på vågorna och kluckandet är verkligen bra för själen. Vi avslutade utan fika, i läplats, i solen innan vi åkte hem. Det blev ganska sent innan jag satte nyckeln i dörren i skogen, men jag ångrar mig inte. Det var bra terapi för en sån som mig.
Vi möttes upp vid Flygande Korven och körde ut till kusten. Vädret var helt fantastiskt. MrGreen, KG och Kim satte genst igång med kastningen, jag fotade en stund men letade sedan upp en vrå med klipp-soffa och lade mig en stund. Att bara ligga på en solvarm klippa med kvällssolen i ansiktet och lyssna på vågorna och kluckandet är verkligen bra för själen. Vi avslutade utan fika, i läplats, i solen innan vi åkte hem. Det blev ganska sent innan jag satte nyckeln i dörren i skogen, men jag ångrar mig inte. Det var bra terapi för en sån som mig.
Kommentarer:
Trackback