SARIS DRÖMMAR

Försöker packa inför helgen, men det känns vemodigt. Jag vet inte om det är för att jag känner mig ensam eller för att jag har Chopin i bakgrunden. Förmodligen en kombination av båda. Jag saknar tvåsamheten lite ibland, en kväll som denna är det extra påtagligt, när jag ska resa bort och inte ens katterna verkar bry sig. Jag behöver vara vardagssaknad. Det är nog det som gör mig vemodig just idag. Att ingen saknar mig varje dag, ingen att vakna med och sura över att man inte får ligga kvar i sängen med. Ingen som smsar mig när jag är på havet och talar om att jag saknas i sängen. Vissa dagar gör det så ont att vara ensam, även om det faktiskt för det mesta går väldigt bra. Jag trivs ju själv. Jag trivs till och med när jag städar efter mig själv. I den här lägenheten är det inte så jobbigt att diska och dammsuga. Men det hade varit roligare med sällskap.

Herregud, jag byter musik innan det blir ännu deppigare.