Vykort från Kroatien
Jag älskar min nya säng. Även om jag tror att jag nog beställt en lite för mjuk resårmadrass så älskar jag hela upplevelsen. Att klättra upp dit på kvällen, massa täcke och kuddar som är helt fluffiga och mjuka, min lilla sänglampa och Musse som kommer farande i 120 precis bakom mig, äntligen ska vi sova. Jag älskar tapeten, jag älskar mitt överkast, jag älskar mina lakan och jag älskar bredden. Allt älskar jag. Jag kan gå och snegla på sängen flera gånger innan det är dags, snart, snart ska vi klättra upp dit, Musse och jag. Sinus, den andra katten, tycker bara om att ligga på ullfilt i fönstret och hålla koll på spårvagnarnas tidtabell.
Jag tror att jag kommer älska sängen extra mycket ikväll, eftersom jag varit så duktig och cyklat till jobbet idag. Det hade varit kul att komma ihåg precis hur anfådd jag blev i backen på vägen hem, bara för att se hur lång tid det tar innan jag inte blir anfådd längre. Dagar? Veckor? Månader? För när man väl är igång, då märker man liksom inte när man börjar få igång konditionen, plötsligt en dag finns den bara där, och man vet inte när den kom. Eller ens om den funnits där länge.
Det regnade i vilket fall inte på hemvägen, så jag var bara varm och torr men lite flåsig när jag kom innanför dörren och klev på posten, och möttes av Musse som alltid vill bli buren när jag kommer hem. Jag älskar det också.