planerna går i lås.
Jag har en träpåle i hallen.
Ett handhuggen pelare på 169,8 cm ligger på golvet och är jättetung.
Den har stått vid biljettexpeditionen på Malmö Centralstation en gång i tiden men ligger nu alltså i min hall i skogen. Min far körde den till mig i helgen och vi bar in den ihop.
Pelaren ska hålla upp min säng i nya lägenheten.
Den är så fin och kommer att göra sig väldigt bra mitt i rummet där den kommer hamna.
Jag är lite nervös för hur stor den där jädra sängen kommer bli, men nu är allt bokat och klart, så nu får det bara gå. Det ser ju inte så illa ut hemma hos lillebror, även om deras säng tar upp nästan hela rummet. Jag hoppas det blir bra. Jag ska försöka komma till lägenheten denna vecka och ta lite mått, så jag får en uppfattning om hur det kommer bli.
Jag tror det kommer bli grymt!
Ett handhuggen pelare på 169,8 cm ligger på golvet och är jättetung.
Den har stått vid biljettexpeditionen på Malmö Centralstation en gång i tiden men ligger nu alltså i min hall i skogen. Min far körde den till mig i helgen och vi bar in den ihop.
Pelaren ska hålla upp min säng i nya lägenheten.
Den är så fin och kommer att göra sig väldigt bra mitt i rummet där den kommer hamna.
Jag är lite nervös för hur stor den där jädra sängen kommer bli, men nu är allt bokat och klart, så nu får det bara gå. Det ser ju inte så illa ut hemma hos lillebror, även om deras säng tar upp nästan hela rummet. Jag hoppas det blir bra. Jag ska försöka komma till lägenheten denna vecka och ta lite mått, så jag får en uppfattning om hur det kommer bli.
Jag tror det kommer bli grymt!
Lilla Röds avvänjningsprogram, del 4
Så idag ska Lilla Röd till besiktning, och den kommer inte gå igenom. Och det suger. Trots två dagar på verkstan, som inte blev så dyrt som jag trodde, så hann de inte med allt och Lilla Röd har fortfarande sned ratt och knas med höger hjullager fram. Så när jag kommer till bilprovningen idag kommer jag att få skämmas. Det har aldrig hänt och är lite jobbigt. Jag har bestämt med mekkaren att jag ska svänga förbi där direkt efteråt med domen, och boka tid för att åtgärda det, och även svetsa lite under och kolla bromsarna bak.
Så den där jädra listan behöver jag inte lägga ut mer, jag kan ju inte ens fylla på Glykol, för jag får inte upp locket. Jag är nämligen inte bara fattig, jag är även svag.
Korrektur:
Jag har liksom ... antytt att Misse har ett nytt förhållande, och det stämmer inte.
Trots att jag är helt emot att ta konflikter på det här viset, så beter jag mig som 15 och gör det ändå.
Till er som har tutat i mig detta:
Ni vet vilka ni är. Jag kommer aldrig mer att lita på er. Det ni har sagt till mig, var elakt mot både mig och Mikael. Vi har det svårt nog utan att ni ska lägga er i med faska påståenden och ryktesspridningar. Anledningen till att jag tar detta här på bloggen, är för att jag vet att ni läser det, och för att jag inte har något som helst intresse av att prata med er igen. Vänner som er, kan jag gott vara utan.
Och jag vill förtydliga att inlägget "Natt till tisdag" 10-05-25 var en dröm. Jag drömmer. Bloggen kallas "Saris Drömmar". Och jag skriver om dem precis så mycket jag vill, och hur jag vill.
Trots att jag är helt emot att ta konflikter på det här viset, så beter jag mig som 15 och gör det ändå.
Till er som har tutat i mig detta:
Ni vet vilka ni är. Jag kommer aldrig mer att lita på er. Det ni har sagt till mig, var elakt mot både mig och Mikael. Vi har det svårt nog utan att ni ska lägga er i med faska påståenden och ryktesspridningar. Anledningen till att jag tar detta här på bloggen, är för att jag vet att ni läser det, och för att jag inte har något som helst intresse av att prata med er igen. Vänner som er, kan jag gott vara utan.
Och jag vill förtydliga att inlägget "Natt till tisdag" 10-05-25 var en dröm. Jag drömmer. Bloggen kallas "Saris Drömmar". Och jag skriver om dem precis så mycket jag vill, och hur jag vill.
Lilla Röds avvänjningsprogram, del 3
10 Steg för att få Lilla Röd genom besiktningen:
1. Byt ut två sommardäck från olagliga till lagliga
2. Mecka ut den trasiga bulten ur höger framhjul - bokat tid, ca 200-400 kr
3. Laga höger framdörr så den går att öppna - bokat tid, ca 1000 kr
4. Blås ur låsmekanismen till bakluckan så den slutar krångla
5. Städa bilen invändigt
6. Tvätta bilen utvändigt + motortvätt
7. Kolla alla underliga vätskor, fyll på vid behov (olja, glykol)
8. Kolla alla lampor, byt ut vid behov
9. Kolla varför Lilla Röd gnäggar när man svänger långsamt - bokat tid, troligen hjullagren
10. Framvagnsinställning - bokat tid
Oj vad fort det gick. Många streck efter att jag lämnade bilen hos Adrian imorse! Det visade sig att Putte jobbar där också, så vi tjötade lite innan jag åkte, och de skulle försöka få ordningpå det mesta som jag behövde få gjort, så kanske jag slipper verkstan på måndag också. Hoppas.
1. Byt ut två sommardäck från olagliga till lagliga
2. Mecka ut den trasiga bulten ur höger framhjul - bokat tid, ca 200-400 kr
3. Laga höger framdörr så den går att öppna - bokat tid, ca 1000 kr
4. Blås ur låsmekanismen till bakluckan så den slutar krångla
5. Städa bilen invändigt
6. Tvätta bilen utvändigt + motortvätt
7. Kolla alla underliga vätskor, fyll på vid behov (olja, glykol)
8. Kolla alla lampor, byt ut vid behov
9. Kolla varför Lilla Röd gnäggar när man svänger långsamt - bokat tid, troligen hjullagren
10. Framvagnsinställning - bokat tid
Oj vad fort det gick. Många streck efter att jag lämnade bilen hos Adrian imorse! Det visade sig att Putte jobbar där också, så vi tjötade lite innan jag åkte, och de skulle försöka få ordningpå det mesta som jag behövde få gjort, så kanske jag slipper verkstan på måndag också. Hoppas.
ett sätt att undvika tiden
Det var inte så farligt att komma hem - igen. Brevet var kort och tydligt. Och inge farligt alls, och inte en antydan till "de sista orden". Så det var ju skönt. Men jag var väldigt nervös. Så nervös, att jag inte ville åka hem alls. Så jag hoppade på MrGreens erbjudande om kvällsfiske utanför Torslanda.
Vi möttes upp vid Flygande Korven och körde ut till kusten. Vädret var helt fantastiskt. MrGreen, KG och Kim satte genst igång med kastningen, jag fotade en stund men letade sedan upp en vrå med klipp-soffa och lade mig en stund. Att bara ligga på en solvarm klippa med kvällssolen i ansiktet och lyssna på vågorna och kluckandet är verkligen bra för själen. Vi avslutade utan fika, i läplats, i solen innan vi åkte hem. Det blev ganska sent innan jag satte nyckeln i dörren i skogen, men jag ångrar mig inte. Det var bra terapi för en sån som mig.
Vi möttes upp vid Flygande Korven och körde ut till kusten. Vädret var helt fantastiskt. MrGreen, KG och Kim satte genst igång med kastningen, jag fotade en stund men letade sedan upp en vrå med klipp-soffa och lade mig en stund. Att bara ligga på en solvarm klippa med kvällssolen i ansiktet och lyssna på vågorna och kluckandet är verkligen bra för själen. Vi avslutade utan fika, i läplats, i solen innan vi åkte hem. Det blev ganska sent innan jag satte nyckeln i dörren i skogen, men jag ångrar mig inte. Det var bra terapi för en sån som mig.
nervös eller skitnödig?
Jag funderade ett ögonblick på att kopiera inlägget som ajg skrev för någon vecka sedan, när jag var lite nervös för att åka hem. Det är jag idag med. Misse lämnar huset idag och återvänder inte förrän jag flyttat ut. Det är inte det jag är nervös för, utan det faktum att han sagt upprepade gånger att det väntar ett brev till mig när jag kommer i eftermiddag. Det är det jag är nervös för. Jag vet inte varför, sist gick det ju bra.
Kanske är det inte nervositet, kanske är det bara olustkänslor för det faktum att han så tydligt säger hejdå-för-alltid och inte vill se mig mer. För att det känns så konstigt, jag har aldrig varit med om det tidigare. Inte på det här sättet, i vuxen ålder. Av en annan vuxen människa. Det känns så ... dagisfasoner. Jag vet inte.
40 dagar kvar.
Kanske är det inte nervositet, kanske är det bara olustkänslor för det faktum att han så tydligt säger hejdå-för-alltid och inte vill se mig mer. För att det känns så konstigt, jag har aldrig varit med om det tidigare. Inte på det här sättet, i vuxen ålder. Av en annan vuxen människa. Det känns så ... dagisfasoner. Jag vet inte.
40 dagar kvar.
en kvart senare
Så imorgon flyttar jag hem på fulltid ända till flytten. 18 dagar kvar till jag får nyckeln, 41 dagar kvar till flytt. Jag kunde inte längta mer. När jag är i stan märker jag hur jag kommer tillbaka till verkligheten, jag mår så mycket bättre här, med mina vänner inom räckhåll - varje dag. Det är himla viktigt för att jag ska må bra. Så det känns förstås lite jobbigt att flytta hem på heltid nu de dagar som är kvar, även om jag behöver tiden, har ju knappt börjat flyttpacka.
Spelade frisbeegolf i slottsskogen idag, det gick dåligt. 89 kast på 18 hål. Har ingen aning om vad par ligger på, men förmodligen kring en kvart av mina poäng.
Spelade frisbeegolf i slottsskogen idag, det gick dåligt. 89 kast på 18 hål. Har ingen aning om vad par ligger på, men förmodligen kring en kvart av mina poäng.
no sex in the city
Inte lika arg idag, det är bra.
Vi ska ha tantfest+Hans ikväll hos C's syster, dricka honungsrom och öl i mängder, röka på altanen och gråta. Som tanter gör när ingen ser på antar jag. Jag ser verkligen fram emot det. Jag tror vi behöver en riktig tantfylla alla fyra, mycket vatten har runnit under verandan sedan sist. Både djur och människor har dött, uppbrott och konflikter som behöver supas ut. Rensa luften och hjärnorna ordentligt.
I övrigt är helgen fullbokad, och det är ju himla skönt! Jag ska göra frisyr på Emma och lacka hennes naglar för hon ska gå på bröllop. Frugan+flamma har inflyttningsfest in fin-fina lägenheten på lördag och det blir också kul. Jag ska försöka hinna gå på loppis på söndag och gå på Sex & The City 2. Allt detta på en helg.
Sedan på måndag verkar det som att jag flyttar hem på heltid igen. Misse kastade in mig igen efter att ha kastat ut mig. Kanske någon form av maktutövning, vad vet jag.
Helgen blir iallafall bra.
att leva som man lär
Att leva som man lär, det är ett mycket svårt uttryck att svänga sig med. Att säga hur andra bör göra, och sedan faktiskt följa det själv, det är mycket svårt. För av någon anledning är det mycket lättare att tala om för andra hur de ska leva sina liv, hantera sina problem, ta motgångar och framgångar.
Att skapa en regel som ska gälla två personer i ett förhållande, och sedan skita i den själv, det är riktigt fult och elakt, då kan man ju lika gärna skita i att skapa regeln från början, eller önska att bara motparten ska följa den, så får motparten komma med ett motbud?!
Jag känner några personer i min omgivning som har väldigt svårt att leva som de lär. Som likt helgon har bra råd kring det mesta men själva beter sig som as när de inte har något att vinna på situationen när den väl uppkommer för dem själva. Att säga en sak, men göra en annan.
Jag vet inte hur jag ska förklara bättre vad som stör mig, för just nu kokar jag i hela kroppen, mitt huvud håller på att sprängas och jag är så arg, att jag nog klappar till nästa person som ställer sig i vägen. Det är inte ofta jag blir arg eller besviken, jag har verkligen tålamod likt en bergvägg, men nu kokar det bara över. Jag är så arg, att för första gången i vuxen ålder känner jag verkligen för att slå någon hårt. Med knytnäven. Jag skäms lite för det, att jag blir så arg, för personen i fråga förtjänar inte det. Jag borde inte ödsla energi på det här, inte nu.
Jag behöver verkligen ha lite roligt, behöver ny energi. Positiv energi. Bara en? Eller kanske sex.
Att skapa en regel som ska gälla två personer i ett förhållande, och sedan skita i den själv, det är riktigt fult och elakt, då kan man ju lika gärna skita i att skapa regeln från början, eller önska att bara motparten ska följa den, så får motparten komma med ett motbud?!
Jag känner några personer i min omgivning som har väldigt svårt att leva som de lär. Som likt helgon har bra råd kring det mesta men själva beter sig som as när de inte har något att vinna på situationen när den väl uppkommer för dem själva. Att säga en sak, men göra en annan.
Jag vet inte hur jag ska förklara bättre vad som stör mig, för just nu kokar jag i hela kroppen, mitt huvud håller på att sprängas och jag är så arg, att jag nog klappar till nästa person som ställer sig i vägen. Det är inte ofta jag blir arg eller besviken, jag har verkligen tålamod likt en bergvägg, men nu kokar det bara över. Jag är så arg, att för första gången i vuxen ålder känner jag verkligen för att slå någon hårt. Med knytnäven. Jag skäms lite för det, att jag blir så arg, för personen i fråga förtjänar inte det. Jag borde inte ödsla energi på det här, inte nu.
Jag behöver verkligen ha lite roligt, behöver ny energi. Positiv energi. Bara en? Eller kanske sex.
I have a dream.
Jag kan inte förstå hur magen får plats med allt. Även om jag är en av de bästa jag vet på att tugga mat, så kan jag bara inte förstå. Idag har jag ätit (bara till lunch!) fyra potatisar, 1 stor fet panerad torskfilé, ~2 dl äggsås, en grabbnäve sallad, 3 pannkakor med grädde & sylt och sköljt ner allt med ett stort glas vatten. Fantastiskt. Sedan fick jag såklart ont i magen och var tvungen att ta en stor kopp rött te, för matsmältningen.
Vi ska ha VIP-kväll ikväll för våra kunder. Alltså jobbar jag 12 h idag. Jag låtsas att jag redan bor i stan och att allt är färdigt i lägenheten, att katterna väntar där och att jag skulle åka dit ikväll. Kanske ringa någon av mina vänner som bor nära och fråga om vi kunde se på tv eller nåt. Bara hänga i soffan med varsin katt på magen och dela filt. Ute skulle det börja skymma lite, men det hade ändå inte varit bråttom till läggdags, för imorgon jobbar jag bara tre timmar fick jag höra nyss. Det hade ju varit så mycket skönare, än att som nu åka hem mitt i natten till kartonger och dåligt samvete, inte hinna packa allt som jag vill och sedan stressa i säng... inte konstigt att jag drömmer så mycket konstigt.
Vi ska ha VIP-kväll ikväll för våra kunder. Alltså jobbar jag 12 h idag. Jag låtsas att jag redan bor i stan och att allt är färdigt i lägenheten, att katterna väntar där och att jag skulle åka dit ikväll. Kanske ringa någon av mina vänner som bor nära och fråga om vi kunde se på tv eller nåt. Bara hänga i soffan med varsin katt på magen och dela filt. Ute skulle det börja skymma lite, men det hade ändå inte varit bråttom till läggdags, för imorgon jobbar jag bara tre timmar fick jag höra nyss. Det hade ju varit så mycket skönare, än att som nu åka hem mitt i natten till kartonger och dåligt samvete, inte hinna packa allt som jag vill och sedan stressa i säng... inte konstigt att jag drömmer så mycket konstigt.
inbrott i inkorgen
SMS jag fick igår kl. 17.34:
Från: SHB
"Brådskande! Kontakta din bank då ditt kort har blivit kopierat av bedragare. Ring på 031-850400"
Från: SHB
"Brådskande! Kontakta din bank då ditt kort har blivit kopierat av bedragare. Ring på 031-850400"
Lilla Röds avvänjningsprogram, del 2
10 Steg för att få Lilla Röd genom besiktningen:
1. Byt ut två sommardäck från olagliga till lagliga
2. Mecka ut den trasiga bulten ur höger framhjul - bokat tid, ca 200-400 kr
3. Laga höger framdörr så den går att öppna - bokat tid, ca 1000 kr
4. Blås ur låsmekanismen till bakluckan så den slutar krångla
5. Städa bilen invändigt
6. Tvätta bilen utvändigt + motortvätt
7. Kolla alla underliga vätskor, fyll på vid behov
8. Kolla alla lampor, byt ut vid behov
9. Kolla varför Lilla Röd gnäggar när man svänger långsamt - bokat tid, troligen hjullagren
10. Framvagnsinställning - bokat tid
Maj månad gick fort, plötsligt har jag bara en vecka på mig. Jag ringde alla möjliga imorse och har bokat tid på två verkstäder. Dyrt blir det, men nu om någonsin har jag faktiskt råd, plockade ut extra timmar på lönen och har inte lagt några egna pengar på lägenheten än. Fan, Lilla Röd är ju viktigare i bruk än att ha tapeter en månad för tidigt.
1. Byt ut två sommardäck från olagliga till lagliga
2. Mecka ut den trasiga bulten ur höger framhjul - bokat tid, ca 200-400 kr
3. Laga höger framdörr så den går att öppna - bokat tid, ca 1000 kr
4. Blås ur låsmekanismen till bakluckan så den slutar krångla
5. Städa bilen invändigt
6. Tvätta bilen utvändigt + motortvätt
7. Kolla alla underliga vätskor, fyll på vid behov
8. Kolla alla lampor, byt ut vid behov
9. Kolla varför Lilla Röd gnäggar när man svänger långsamt - bokat tid, troligen hjullagren
10. Framvagnsinställning - bokat tid
Maj månad gick fort, plötsligt har jag bara en vecka på mig. Jag ringde alla möjliga imorse och har bokat tid på två verkstäder. Dyrt blir det, men nu om någonsin har jag faktiskt råd, plockade ut extra timmar på lönen och har inte lagt några egna pengar på lägenheten än. Fan, Lilla Röd är ju viktigare i bruk än att ha tapeter en månad för tidigt.
natt till tisdag.
"Ja, det är en speciell sorts fågel, den sitter aldrig på samma plats två gånger" säger fågelskötaren och matar de små liven med nektar ut pyttesmå hinkar. Vi står i en lummig konstgjord skog och ser på fåglarna. De är flera hundra och trängs på grenarna i det stora fågelhuset. Jag undrar hur fåglarna kan veta var de har suttit tidigare, och hur lång tid det tar innan de inte har några platser kvar att sitta på, och de måste flyga omkring tills de dör av utmattning. Jag förstår att de sitter blick stilla på sin gren, att de måste vara noga innan de flyger iväg, för då har de ju förbrukat ännu en plats i den lilla djungeln som är deras hem.
Vi står i ett gigantiskt fjärilshus som är utformat som en stor vit fågelbur i stora komplex. Vi står på övervåningen vid ena gaveln, och hela denna del är vigd åt de märkliga små fåglarna. jag ser mig omkring och försöker klura ut vad som finns i resten av byggnaden, när jag viker undan lövverket ser jag en rund bur som når över både under- och övervåningen. Jag går fram till den och ser ner mot golvet. I den buren står en gigantisk panda. Den är säkert tjugo meter hög och har det lite trångt i sin bur. När den står på golvet når den ändå upp till mig med sitt huvud och står med ena tassen mot en gren i taket. När pandan ser mig börjar den gunga och dansa lite. Vid närmare eftertanke är det en koalabjörn, den verkar byta skepnad då och då.
Vi går mot gaveln på huset, det är misstänkt likt lustiga huset på Gröna Lund när vi går mot väggen, den delen när man ska åka flygande mattan ner. I golvet rinner en bäck genom ett snirkligt mönster. Där står en viking som frågar om vi vill ta kanalbåten ner. Såklart vill vi det! Det är jag, min bror, min far och farfar som ska vidare ner. Båtarna är så smala, så vi tar varsin superstor barkbit att åka på, med en stav för att styra och ta fart. Jag åker ner efter min bror, bäcken rinner liksom ner på undervåningen genom den smala gången.
Min bräda går av, och jag spänner dem runt mina fötter likt snöskor för att ta mig vidare upp igen. Trappstegen är sådär knasiga som i lustiga huset och svåra att gå på, ungefär här halkar min farfar efter, men jag kunde inte bry mig mindre. Jag ska fram, och först! Det verkar vara en sorts tävling.
---
Anna Von Hausswolff "Track Of Time" som ett soundtrack i bakgrunden. Jag har precis gått upp, har bara trosor och en ljus fleecejacka på mig, öppen. Jag hör att en bil svänger in på uppfarten, så jag smiter in i garderoben, tanken är att jag ska klä på mig, men som vanligt hittar jag något annat att göra precis före. Jag ser katternas transportburar och tänker att jag måste ställa två till Misse, jag behöver ju inte fem! Sedan blir jag förbryllad, vi ska ju inte ens ha fem, vi ska ju bara ha två, jag har inte köpt fler än två?!
Jag tar två burar och går ut ur garderoben, då ser jag Misse stå lutad mot pelaren på altanen, han ser trumpen ut och glor på mig genom fönstret. Jag fryser till is, står där i hallen med transportburarna och den öppna fleecejackan och vet inte vad jag ska tänka. Först blir jag arg. Det är min vecka. Han ska inte vara här, speciellt inte en tidig vardagsmorgon. Anna Von Hausswolff sjunger "you keep it all the tiiime" och jag vet att Misse har nya flickan med sig. Känner hennes närvaro bakom hörnet, och blir ännu argare, det var faktiskt han som sade att vi inte skulle ta med våra nya till huset, till vårt gemensamma boende. Det var hans regel, och jag har följt den. Hur har han mage att ta hit henne, utan att varsko mig! Jag står ju halvnaken i hallen med håret på ända.
Plötsligt står vi båda i hallen. Han står på knä framför mig och gråter mot min mage. Jag gråter också.
---
Vi är i Falun. Det är vinter och sådär fint gult ljus ute, snön ligger som fetvadd längs gatorna och det är lite dimmigt. Jag ska lämna av Misse vid bussen. Bilden som visas är han under täcket, nedbäddad upp till hakan, han är torr och varm och ser på mig. Jag försöker blinka bort bilden där jag sitter i bilen i det gula ljuset. De säger på radion att bussen till Kode är indragen, att han inte kan gå av på sin hållplats. Men jag har redan lämnat av honom och är på väg hem genom Falun. Jag kör förbi åsgatan som har stora blå hus jag inte känner igen, de är vackra.
Jag kör över parkeringen vid Hotel Bergmästaren när jag vaknar.
Vi står i ett gigantiskt fjärilshus som är utformat som en stor vit fågelbur i stora komplex. Vi står på övervåningen vid ena gaveln, och hela denna del är vigd åt de märkliga små fåglarna. jag ser mig omkring och försöker klura ut vad som finns i resten av byggnaden, när jag viker undan lövverket ser jag en rund bur som når över både under- och övervåningen. Jag går fram till den och ser ner mot golvet. I den buren står en gigantisk panda. Den är säkert tjugo meter hög och har det lite trångt i sin bur. När den står på golvet når den ändå upp till mig med sitt huvud och står med ena tassen mot en gren i taket. När pandan ser mig börjar den gunga och dansa lite. Vid närmare eftertanke är det en koalabjörn, den verkar byta skepnad då och då.
Vi går mot gaveln på huset, det är misstänkt likt lustiga huset på Gröna Lund när vi går mot väggen, den delen när man ska åka flygande mattan ner. I golvet rinner en bäck genom ett snirkligt mönster. Där står en viking som frågar om vi vill ta kanalbåten ner. Såklart vill vi det! Det är jag, min bror, min far och farfar som ska vidare ner. Båtarna är så smala, så vi tar varsin superstor barkbit att åka på, med en stav för att styra och ta fart. Jag åker ner efter min bror, bäcken rinner liksom ner på undervåningen genom den smala gången.
Min bräda går av, och jag spänner dem runt mina fötter likt snöskor för att ta mig vidare upp igen. Trappstegen är sådär knasiga som i lustiga huset och svåra att gå på, ungefär här halkar min farfar efter, men jag kunde inte bry mig mindre. Jag ska fram, och först! Det verkar vara en sorts tävling.
---
Anna Von Hausswolff "Track Of Time" som ett soundtrack i bakgrunden. Jag har precis gått upp, har bara trosor och en ljus fleecejacka på mig, öppen. Jag hör att en bil svänger in på uppfarten, så jag smiter in i garderoben, tanken är att jag ska klä på mig, men som vanligt hittar jag något annat att göra precis före. Jag ser katternas transportburar och tänker att jag måste ställa två till Misse, jag behöver ju inte fem! Sedan blir jag förbryllad, vi ska ju inte ens ha fem, vi ska ju bara ha två, jag har inte köpt fler än två?!
Jag tar två burar och går ut ur garderoben, då ser jag Misse stå lutad mot pelaren på altanen, han ser trumpen ut och glor på mig genom fönstret. Jag fryser till is, står där i hallen med transportburarna och den öppna fleecejackan och vet inte vad jag ska tänka. Först blir jag arg. Det är min vecka. Han ska inte vara här, speciellt inte en tidig vardagsmorgon. Anna Von Hausswolff sjunger "you keep it all the tiiime" och jag vet att Misse har nya flickan med sig. Känner hennes närvaro bakom hörnet, och blir ännu argare, det var faktiskt han som sade att vi inte skulle ta med våra nya till huset, till vårt gemensamma boende. Det var hans regel, och jag har följt den. Hur har han mage att ta hit henne, utan att varsko mig! Jag står ju halvnaken i hallen med håret på ända.
Plötsligt står vi båda i hallen. Han står på knä framför mig och gråter mot min mage. Jag gråter också.
---
Vi är i Falun. Det är vinter och sådär fint gult ljus ute, snön ligger som fetvadd längs gatorna och det är lite dimmigt. Jag ska lämna av Misse vid bussen. Bilden som visas är han under täcket, nedbäddad upp till hakan, han är torr och varm och ser på mig. Jag försöker blinka bort bilden där jag sitter i bilen i det gula ljuset. De säger på radion att bussen till Kode är indragen, att han inte kan gå av på sin hållplats. Men jag har redan lämnat av honom och är på väg hem genom Falun. Jag kör förbi åsgatan som har stora blå hus jag inte känner igen, de är vackra.
Jag kör över parkeringen vid Hotel Bergmästaren när jag vaknar.
fjädrar i magen ger hönor i huvudet.
Så jag ringde in C och bad henne åka med mig hem. Jag hade sån fete-ångest inför bytesvecka med nytt brev från Misse. Fredag eftermiddag, solen skiner och det är sommar. Jag plockar upp henne i Stenungsund, hon ska direkt till jobbet efter uppdraget. Jag åker bakom henne hela vägen till huset, och tur var väl det, annars hade jag inte svängt in på grusvägen utan fortsatt tillbaka till Göteborg.
Luften står stilla och fåglarna är som galna. Det luktar regn i luften och gräset är nyklippt. Jag skickar in C för att hämta och läsa brevet före mig. Jag pallar inte. Grät i bilen sista biten och har lite tjut i öronen av alldeles för hög musik. Jag hör henne fnissa i sovrummet. "-Det här kan du läsa, det är snällt!" Hon ler och ger mig brevet, jag vet inte vad jag ska tänka. Jag var så rädd, och hade byggt upp en stor höna för vad det skulle innehålla, allt i onödan.
Jag är så himla glad för min vän C, hon ställer verkligen upp när det behövs. Även om det inte var något, så stannar hon länge efteråt och gör sig säker på att jag är ok innan hon åker till jobbet. Hon är verkligen fantastisk, helt underbar.
Den positiva tonen i brevet gör att helgen hemma blir skön och avslappnad, jag kan verkligen fokusera på flyttpackning och rensning, istället för att gå och grubbla, som förra hemmaveckan. Det blir liksom inget gjort då. Nu har jag ändå fått rensat jättemycket, två säcker med pryttel som ingen vill ha, inte ens loppisvärdiga saker. Jag är på god väg! Äntligen!
Baevar
Idag mår jag väldigt konstigt.
Det bubblar i hela kroppen för att jag ska få träffa katterna, men samtidigt känns det så obehagligt att åka hem, för jag antar att där ligger ett brev och väntar från Misse. Som jag nog inte vill läsa. För att jag kommer att kräkas av känslor när jag gjort det. Jag bävar. Och så är jag lite rädd, för att jag inte vet hur jag ska hantera det, hade nog egentligen velat ha med mig någon hem, bara för att ta mig in liksom. Kanske ska ringa en vän.
Borde egentligen fylla på Lilla-Röd-listan också, kanske ska tvätta bilen på vägen hem för att fylla ut tiden lite?
Det bubblar i hela kroppen för att jag ska få träffa katterna, men samtidigt känns det så obehagligt att åka hem, för jag antar att där ligger ett brev och väntar från Misse. Som jag nog inte vill läsa. För att jag kommer att kräkas av känslor när jag gjort det. Jag bävar. Och så är jag lite rädd, för att jag inte vet hur jag ska hantera det, hade nog egentligen velat ha med mig någon hem, bara för att ta mig in liksom. Kanske ska ringa en vän.
Borde egentligen fylla på Lilla-Röd-listan också, kanske ska tvätta bilen på vägen hem för att fylla ut tiden lite?
Durkslag = boatfloorpunch
Åska? Pfft, det regnar ju knappt. Tydligen är det högst lokal åska över halva sverige, lite här och där i olika stadsdelar. Över ett hus men inte nästa. Jag hade sett framemot en urladdning, har gått med molande huvud ett-par-tre dar nu.
Grillat idag. Värsta festmåltiden blev det, på RBs elgrill på balkongen. Vi trotsade tunga luften och låtsades att det var fredag kväll mitt i sommaren. Jag fick supergod laxfjäril, han fick segt kött. Grillad svamp, slaskiga varma tomater, ruccola och fetaost. Rödlök, avocado och paprika. Mitt i veckan. Det är en bra vän/hyresvärd som lagar sån mat. Och jag diskar inte ens. Jag känner mig ruskigt dum ibland, men jag pallar inte idag. Det blev en knasig dag, fjärilarna i magen flyger åt olika håll och jag får ingen ordning på något. Jag hoppas att mitt huvud blir trevligare att ha å göra med när väl allt det här besvärliga är över. Jag längtar till mitt eget, längtar till loftsäng och ljusa fönster. Längtar till lata katter i breda fönsterbrädor. Barfota på trägolvet. Plats för en symaskin. Jag hoppas att jag kan rensa så mycket som jag vill, ska nog ställa ut på den där loppisen i majorna nästa helg, om jag får nog rensat den här veckan. Kanske kan få in några extra slantar på olika skräpsaker?
Jag längtar hem till huset nu, inte till ångesten, men till katterna, helvete vad jag längtar efter de små liven.
Grillat idag. Värsta festmåltiden blev det, på RBs elgrill på balkongen. Vi trotsade tunga luften och låtsades att det var fredag kväll mitt i sommaren. Jag fick supergod laxfjäril, han fick segt kött. Grillad svamp, slaskiga varma tomater, ruccola och fetaost. Rödlök, avocado och paprika. Mitt i veckan. Det är en bra vän/hyresvärd som lagar sån mat. Och jag diskar inte ens. Jag känner mig ruskigt dum ibland, men jag pallar inte idag. Det blev en knasig dag, fjärilarna i magen flyger åt olika håll och jag får ingen ordning på något. Jag hoppas att mitt huvud blir trevligare att ha å göra med när väl allt det här besvärliga är över. Jag längtar till mitt eget, längtar till loftsäng och ljusa fönster. Längtar till lata katter i breda fönsterbrädor. Barfota på trägolvet. Plats för en symaskin. Jag hoppas att jag kan rensa så mycket som jag vill, ska nog ställa ut på den där loppisen i majorna nästa helg, om jag får nog rensat den här veckan. Kanske kan få in några extra slantar på olika skräpsaker?
Jag längtar hem till huset nu, inte till ångesten, men till katterna, helvete vad jag längtar efter de små liven.
relapser
Och ja, jag är lite ledsen för allt som hänt hela vintern. Det kommer någon period här och där om dagarna när jag sysslar med lite självspäkelse och kollar in vad Misse har för sig. Detta beteende ger mig ångest och illamående, jag mår inte alls bra av att vi inte pratar med varandra. Jag är ledsen och lite gråtmild och väldigt svartsjuk, men det är väl helt naturligt antar jag. Jag vet inte ens varför jag gör det, varför jag så gärna vill se vad som händer, men jag kan inte låta bli. Det är ju helt tydligt inte bra för min hälsa att gå igenom detta, men rätt vad det är känner jag mig stark och glad och tänker att -Det kan väl inte skada... Men det gör det.
Jag fick frågan för ett par veckor sedan av Therese; -Inga Misseåterfall? Jag svarade nej, för det kändes inte så då, men de kommer. Eller återfall och återfall, men jag mår verkligen inte bra när han är så kall och hård mot mig. Han bråkar om en sak, och gör sedan precis samma sak själv. Det som stör mig, tror jag, är att jag inte kan bli arg på det. Jag blir bara ledsen för att det känns så omoget liksom. Jag vill ju bara att han ska må bra. Det är ju det jag har velat hela tiden, att han ska må bra och att det skulle vara vi, men nu blev det ju inte så. Det gick 4 år, och han mådde inte bättre.
Jag är ledsen för det.
Jag fick frågan för ett par veckor sedan av Therese; -Inga Misseåterfall? Jag svarade nej, för det kändes inte så då, men de kommer. Eller återfall och återfall, men jag mår verkligen inte bra när han är så kall och hård mot mig. Han bråkar om en sak, och gör sedan precis samma sak själv. Det som stör mig, tror jag, är att jag inte kan bli arg på det. Jag blir bara ledsen för att det känns så omoget liksom. Jag vill ju bara att han ska må bra. Det är ju det jag har velat hela tiden, att han ska må bra och att det skulle vara vi, men nu blev det ju inte så. Det gick 4 år, och han mådde inte bättre.
Jag är ledsen för det.
Susardrottningen
Jag satte mig på cykeln någon gång efter 23 igår kväll, hem från Elisabeth. En trevlig kväll med Japansk Single Malt och lagrad Tequila. Helt nykter och lite mjuk i knäna cyklade jag hemåt i mörkret. Jag cyklar så fort med musik i lurarna och hör inget runt omkring mig, lite farligt faktiskt. Lite vardags-living-on-the-edge att dövcykla utan lampor i mörkret. Det går fort hem, för att slippa uppförsbackar tar jag tydligen olika vägar dit och hem, för det finns en sån fin snabb nedförsbacke mellan Eriksberg och Kville. Bromsarna på RBs cykel funkar sådär, bakbromsen inte alls och frambromsen bara lite. Jag övade på att släppa styret, det har jag tydligen glömt hur man gör.
Så jag kommer hem med andan i halsen och adrenalinet pumpande, för jag susade hem så fort så andningen inte hann med. Jag står i cykelförrådet och brottas med låset när telefonen ringer. Midnatt liksom. Det är RB. Han är full. En onsdag. Så vi tar en minut på balkongen innan vi somnar, jag häller i honom resorb och vatten, vi pratar om värmen och han har slokhatt.
Sånt här händer aldrig på landet, det ska bli skönt att flytta till stan.
Så jag kommer hem med andan i halsen och adrenalinet pumpande, för jag susade hem så fort så andningen inte hann med. Jag står i cykelförrådet och brottas med låset när telefonen ringer. Midnatt liksom. Det är RB. Han är full. En onsdag. Så vi tar en minut på balkongen innan vi somnar, jag häller i honom resorb och vatten, vi pratar om värmen och han har slokhatt.
Sånt här händer aldrig på landet, det ska bli skönt att flytta till stan.
Ta en till vetja.
När klockan ringde imorse så vaknade jag och var helt torr i munnen. Precis innan hade jag nämligen stått i flingor och pellets upp till knäna och matat ett marsvin bit för bit. Rostat ris, torkade russin, pyttesmå torkade stjärnfrukter och aprikoser, majs, corn flakes och pellets. En bit i taget matade jag det feta lilla marsvinet som kuttrade och mådde bra. Han var också halvt nergrävd i maten.
Jag älskar när mina drömmar är sådär knasiga.
ryssärme vs. japanese heat
Det blev varmt, och jag blev helt nojig. Är det bara vår eller kommer det åska? Jag fick ett dugg på näsan när jag gick från jobbet idag, och tänkte att nu, nu brakar det loss. Tänks gärna på dalmål.
Shortsen är lagom långa och till och med fejk-conversen lite för varma. Jag blundar mot solen ovanför molnen och njuter av att inte behöva jacka ens på morgonen. Imorgon ska jag cykla till Elisabeth, inte långt, men kanske hem sent efter en japanare i glaset. Om temperaturen är något liknande idag kommer det kvitta, för det var så skönt ute nyss att jag gärna stannat en stund till. Dags att ta fram solglasögonen, grillen och några kalla tror jag. Eller inte nu, för jag ska ju jobba imorgon, men en annan dag.
Shortsen är lagom långa och till och med fejk-conversen lite för varma. Jag blundar mot solen ovanför molnen och njuter av att inte behöva jacka ens på morgonen. Imorgon ska jag cykla till Elisabeth, inte långt, men kanske hem sent efter en japanare i glaset. Om temperaturen är något liknande idag kommer det kvitta, för det var så skönt ute nyss att jag gärna stannat en stund till. Dags att ta fram solglasögonen, grillen och några kalla tror jag. Eller inte nu, för jag ska ju jobba imorgon, men en annan dag.