Överskattade JÄVLA högtid

Jag vet inte det här med nyår.
Jag är inte på humör.
Det känns inte roligt med alla glada par.
Nu är vi där igen.
Jag älskar ju mina vänner,
men det är segt att vara själv,
åka dit själv,
vara där med dem,
åka hem själv.
Jag är nog mest glad att min vän J kommer.
Fast han också är en i ett par nu.
RudeBoy har också gett upp för partnerskapet.
Han kommer inte ens förresten.

Så jävla roligt är det inte att gå ut singel.
Särskilt inte om man är en i ett gäng på tio,
och den enda som behöver jobba för att få pussas lite under fyrverkerierna.
Jag ser mig stå där.
Bland alla gosiga par.
Under fyrverkerierna.
Och sucka.
För att det inte finns några taxibilar.

Hade jag samvete skulle jag skita i allt.
För självbevarelsedriften mina singelvänner! För självbevarelsedriften!
Låt er inte tryckas ned, varken av era egna tankar eller åsynen av de andra.
För självbevarelsedriften mina singelvänner, ni som kan, stanna hemma imorgon.
Så att de som verkligen behöver, kan få tag i en taxi när det snörar ihop sig.

Jag klarar det här också.
Det är inte svårt.
Gå fort och se glad ut.
Prata inte mer än nödvändigt.
Lyssna på vad de har att säga.
Hur lyckliga de än är.
Även när du inte orkar lyssna mer.
Och för guds skull, håll dig nykter.
Håll dig nykter.
För självbevarelsedriften.

tänk inte efter 22

Det är verkligen inte bra hemma.
Jag pallar inte hela misstrivasgrejen.

Fundrar på om jag ska möblera om helt och hållet.
Jag kanske gör ett kombinerat vardagsrum / sovrum. Helt mäktigt med sängen och soffan och massa kuddar och jox och så kunde jag göra om sovrummet till hobbyrum. Ställa in gamla soffan, fixa bra hyllor för allt och arbetsbord och sånt. Kanske ett staffli. Måla den där tavlan.
Ordentlig syhörna, med en riktig symaskin.

Det skulle kunna bli grymt bra, nu när jag tänker efter.

Ooo, lär skissa lite..

Pulsa

När vi vaknade var världen vit


De åt tomtegröt i soffan till frukost
Tryckte nosarna mot rutan och såg på allt det vita
Det är såhär det ska vara

Ut i snön

Han gick med händerna i jackfickorna och såg lugn ut
Hon hoppade och sjöng och kastade snöbollar men missade med alla
Det är såhär det ska vara

Fy för att "bara titta in"

Åh jag vill bara svära hela tiden, och dra. Jag vill härifrån. Jag ville inte ens komma hit till jobbet från första början. Här är stämningen kring minus fem och alla bara suckar. Jag behöver inte det här.

Jag behöver bege mig tidigt härifrån (hey, det var inte ens meningen att jag skulle jobba överhuvudtaget den här vackan) och det enda som händer är att jag överbelamras med dåligt samvete.
"Jaja, du vet att det är panik och kaos, det känns ju inte bra att du går"
"Eh, men kändes det inte bra att jag kom in då, jag är ju här nästan hela dagen"
"Jojo, men ingen annan går ju tidigt"
"Nänä, men ingen annan skulle vara ledig enligt planeringen heller"
"Jag menar det, det var ju en dum vecka att ta semester"
"Men det har varit ikryssat och bokat sen i juni"
"Ja bara du kan ju bedöma huruvida det är bra att gå eller inte"

Precis som om jag behövde lite dåligt samvete i mitt annnars så soliga sinne.
Jag skulle ha gömt mig hela veckan. Why, why kommer man på sånt för sent?

My life - My mess?

Mitt liv just nu är ett enda stort fuck you.
Det som inte är skit i mitt liv är skit i andras och jag tar lite smällar därifrån istället.
Eller skit och skit, jag har tappat gnistan helt enkelt. Jag hoppas att det blir bättre till våren. Nu är det åtminstånde ljust på morgonen. Det är svårt att orka hjälpa andra när man är så trött själv.

Tänk om jag vågade skriva vad som tynger mig värst

Mack är plötsligt hotad till livet och behöver dra. Jag är så ovan vid såna dramatiska saker och blir rädd men såklart inte i närheten av vad han är. Jag gör så gott jag kan men kan inte flytta honom, jag kan "bara" lyssna, även om det blir fel, eftersom han tycker mer om mig än jag vill att han ska och jag redan knuffat honom en gång. Ändå vänder han sig till mig. Jag beundrar honom på ett lite knasigt sätt.

Hey, kan man köpa livsgnista på nätet?


Många långa byxbensproblem

Dagens I-landsproblem:

Det är as-svårt att hitta bra mjukisbyxor.

Särskilt om man vill ha mjuka collagebyxor med mudd nertill. Det är snudd på käpp rätt omöjligt.
(problem två: jag klev in på jobbet en snabbis och blev kvarhållen på impulsiv inventering. Löjligt jobbigt.)

Home (bitter)sweet Home

Nej det var nog tur att jag inte räknade kallt med att åka dit, utan att jag bara hade höga förhoppningar om det. Eftersom jag nu sitter "hemma" i lägenheten och inte är trött. Jag ska nog köra igång en film och försöka sova nu. Eftersom jag mest är sur och obändlig i humöret så är nog det det enda rätta.

Sov gott Piratkamrater,
må edra drömmar uppfyllas likt tomma stop dränkas med mustigt mjöd.

My pirate name

Om jag var Pirat skulle jag heta Iron Mary Flint.

För att ta reda på ditt eget piratnamn:
http://www.fidius.org/quiz/pirate


Vilket hem är ljuvast?

Det ska bli skönt att åka hem nu. Jag väntar på bilen nu, sitter med jacka och väntar, väntar.

Jag längtar hem som vanligt även om jag inte vill hem. Jag hoppas på att få åka till Misse ikväll men det är nog inget jag ska räkna kallt med att få göra.

Jag tror att jag mest saknade huset i sig. Mer än innehållet. I vilket fall räckte det med fyra dagar för att jag skulle uttala orden "Det ska bli skönt att åka hem nu" i ett pressat läge och allt skulle med det bli värre.

Aldrig kommer de. Jag är så klar man kan bli, jag har packat för mycket och sagt hejdå. Jag är varm i jackan och mobilen är påslagen.

Hem.

Var är det?

Märkt av gårdagen

Det är sånt här som får folk att säga att de aldrig mer ska dricka. Utom jag.
Även om jag är lite sugen att uttala orden efter den svängen nerför källartrappen.
Det var halt. Och jag var full för första gången på evigheter.

Bluemark

mitt knä

Jag har ett likadant på röven dessutom.
Lyllo mig.
Längtar inte efter nyår.

skjuten - träffad

Han kom åt mig ändå.
Även om jag trodde att jag låg där på det planet där han inte kunde stula energi från mig, även om jag trodde att jag inte brydde mig längre, så kom han åt mig.

Han började lite snyggt med att ge julklappspengar till kusinerna och till lillebror men inte till mig. Jag skiter väl i själva summan pengar, men bara för att jag vet, att han vet, att det retar mig med orättvisor, så retar det mig. Jag behövde inte pengarna, jag behövde lugnet. Självklart blev det knas i stugan när det uppdagades att alla fått pengar utom jag.
Jag försökte att inte bry mig. Eftersom jag inte brydde mig om stålarna utan om orättvisan, och även om det blev orättvist, så ska jag ju inte ödsla energi på det. Så jag ödslade ingen energi på det - i ungefär en timme, tills han ringde.

Han började gå på om att han var besviken på mig, sedan kom en storm av orsaker till hur jag sårat honom fast inget var sant och han egentligen dragit det här över sig själv. Jag har ju aldrig lovat honom något, och fast jag bara ville klämma åt honom och skälla och huggas så vet jag att jag inget vinner på det heller. Så jag knep käft och gav luren till pappa.

Men trots alla mina ansträngningar om att inte bry mig så kom han åt mig. Kanske var det just ansträngningarna om att inte bry mig som satte fart på det. Jag vet inte.
Jag är mest förbannad över att han kom åt mig.


Täckdragardrottningen

"Du snor allt täcke på nätterna, jag har inget kvar, fast det är ett dubbeltäcke, kolla!"
Lillebror håller upp ett litet hörn och pekar på sin frusna kropp.

"Nejdå, jag har ju bara dragit en meter, kolla här."
Jag visar att jag bara har en meter över på min sida.

"Men det där är hörn nr 2, det vi har mellan oss nu ska vara på sidan om mig, du har hela överdelen på täcket på andra sidan dig. Det betyder att du dragit och dragit tills hela täcket snurrat sig och du har inte slutat ändå."
Han pekar på ett hörn vid mina fötter och förklarar att det hörnet hör hemma vid hans ansikte.

"Oj. Så mycket drar jag aldrig."
Jag börjar snurra tillbaka det enorma täcket.

"Jo, varje gång du sover här."
Han hjälper mig att få ordning på det segelstora duntäcket.

"Märkligt."
För jag är ju egentligen ingen täckdragare annars.

En herrans massa toabesök

04.32 Jag sover inte - hos Misse
06.26 Klockan stör, jag har nog inte sovit mer än en kvart på hela natten
06.58 Kramar Misse God Jul
07.32 Jag kliver in på jobbet
07.51 Jag bloggar
08.12 Första koppen kaffe för dagen, kliver in i kurslokalen
08.38 Första sovtåget kommer
08.56 Jag tröttnar på mina intelligensbefriade kollegor
09.01 Min chef har ett väldigt liknande skratt som min fd svärmor
09.07 Nästa sovtåg kommer
09.29 Röker, springer ett varv runt kåken för att vakna
09.36 Kaffe, vatten
10.19 Jag mumlar fla fla fla fla fla fla för mig själv mitt i föredraget och börjar fnissa hysteriskt
10.35 Jag avbryter magistern igen - och igen, jag har många frågor
10.47 Alla försvinner! Vad händer?
11.06 Jag är exemplarisk säljare i butiken, väldigt trevlig, säljer bra idag
11.30 Jag förstår vad magistern säger (mer kaffe), vi flippar ur av trötthet, alla fnissar
11.51 Går på toa för femte gången sedan jag "vaknade"
12.08 Hungrig, vill blogga, hur kan jag fortfarande vara kaffesugen?
12.19 Utbildningen klar för dagen - MAT: kalla köttbullar, rödbetsallad
12.45 Orkade knappt äta, inte ett fullt mål intaget på över ett dygn nu
13.07 Går på toa - igen, kaffe
14.26 Fått mycket gjort efter lunch men tänker mig bort igen, lägger på luren med PG
15.12 Oj, så jag jobbar, kaffet i muggen smakar illa
15.54 Telefon med Lillebror
16.07 Bloggar
16.21 Telefon med Frugan
16.22 Går på toa #8
16.49 Kollegorna flippar och börjar skrika "Tio minuter till jullov!"
16.57 Börjar runda av, det går sådär
17.04 Fortsätter runda av, det går sådär
17.21 Reser mig upp och går på jullov
17.43 Hämtar ut paket på tobaksaffären; filmer
17.51 Låser upp min ytterdörr
18.07 Står i duschen - länge
18.48 Finner mig stå och byta plats på döskalledraperiet fast jag borde packa
19.02 Steker omelett, det blir väldigt lite mat på två ägg
19.24 Röker
19.49 Bloggar
20.05 Sitter på msn med Fritte
20.39 Målar t-shirt
21.19 Röker
22.02 Fortfarande på msn med Fritte
23.32 T-shirten färdig och inslagen
23.43 Bloggar

Det var väl en dag som alla andra tror jag förutom att jag inte sovit och inte ätit, druckit en herrans massa kaffe och varit med om lite annat roligt. Jag vet inte. En helt ok dag.
(har fortfarande inte packat inför hemresan)

gör vad du borde, inte vad du vill

Jag skulle packa inför hemresan.
Istället tog jag världens längsta dusch.
Sedan började jag pilla hemma med massa sånt som inte är viktigt att göra innan jag åker uppåt. Hittade musik jag glömt. Nu har det gått massa tid och jag vet egentligen inte vad jag gjort.

Det känns märkligt att åka hem.
Fast det är tydligen en decimeter snö hemma så nu längtar jag dit igen. RudeBoy frågade om jag skulle med och åka pulka imorgon kväll, det är tydligen två dec i Åsbobacken så vi får se, kanske blir det lite pulkaåkning imorgon. Det beror på hur trött jag är och vilka som är hemma.

Fy fan vilket tråkigt inlägg.

VM i hoppa bort

Kvar på jobbet.
Borde gå hem.
Borde måla.
Vill inte.
Hem.

Det är något där som gör att jag inte trivs. Jag vill inte dit idag. Frågade Misse om han var hemma, kanske kunde jag åka dit men han svarar inte så jag får väl gå mina jädra sista julklappsärenden och åka hem sedan. Vill inte måla tröjor. Vill inte. Vill ingenting. Jag vill försvinna ut i intet och hoppa bort.

---

Det var det ordet jag letade efter!
HÄNFÖRD.
Jag låg häromkvällen (natten) och funderade. "Imponerad är inte rätt ord?! Vad är det rätta ordet? Det måste finnas ett mer beskrivande ord."
Och så är det ett sånt bra och enkelt ord som hänförd!

---

Nu skiter jag i det här. Jag ska prata med lillebror sen drar jag till intet och hoppar lite.
Hejja.

Nervös - igen

Jag ska flytta.

Bort.

Det finns så mycket som inte är bra för mig. Tyvärr finns det även massor och mängder av sånt som är bra för mig. Så det är klart att jag inte kan flytta, inte nu. Jag trivs ju. Inte. Eller? Jag har fan ingen aning. Det är så snurrigt nu. Tänk om jag fick fylla en buss med människor som betyder bra saker för mig och dra till det där stället där jag ska bo. Det hade varit bra.

Jag har en bra idé till sovrummet nu i vilket fall, behöver bara en bil och lite pengar så jag kan köpa material till nya väggen. Jag tänker att om jag släpar in tillräckligt mycket i lägenheten så blir bara tanken på att flytta omöjlig för det skulle vara så jobbigt. Om jag fyller mitt liv här nere med människor och bilder jag tycker om, då vill jag stanna.

Så hjälp, en bil nu som kan ta en stor stor skärmliknande plankbit och en eftermiddag att släpa in allt i lägenheten så ska ni få se på grym tavla sen.

vitsopa

Så här vackert klädd är jag en måndag mitt i julstöket inför julen som ändå snart är över.
Men va fan, man får inte vara petig.

vitsopa


Kalla fötter tänker dåligt.

Så det skulle dröja till julveckan innan hon tog på sig långfillingarna. Hon som alltid tog på sig för tidigt om hösten annars. "Man ska frysa in hösten och svettas in våren" hade hennes fd svärmor alltid sagt (och att hon inte borde gå ut i minusgrader med blött hår men det hade hon aldrig lyssnat på).
Vi kan alla enas om att det inte räcker med munkjacka och skinnpaj i tre minusgrader i göteborg, men någon gräns får det väl ändå vara tänkte hon till slut den 19 december och rotade fram långkalsongerna och vinterjackan. Mössa på och vantar i väskan.

Hon känner sig elak, kanske är det för att hon är hungrig

På jobbet har hon ulltossor. Varma släptofflor som hon gärna kryper upp i stolen med. Det behövs när man har mycket att göra, "det är viktigt att ha varma fötter". Det säger Misses mamma. Man kan inte tänka bra annars. Hon tycker att det stämmer. Hennes fötter är nästan alltid kalla, och hon verkar inte tänka särskilt bra, någonsin. Eller så är det för att hon är hungrig.
Det snöar lätt utanför hennes fönster på kontoret. Sådär virvligt. Det är fint tycker hon och drömmer sig ute och tänker plötsligt inte särskilt bra igen, fast hon har varma fötter.

Hon lyssnar på klassisk musik. Piano.

utan skuld med kasst samvete

Det har tagit tid.
Det har blivit mycket skrivande på vanligt papper de senaste dagarna.

Mycket grubbel.

Jag tappade fokus.
Det stockade sig upp i halsen och jag har gråtit.

Så det har inte funnits plats för tankar om pappmuggar och minusgrader. Varmare ord kunde ha skrivits men det fanns helt enkelt inte plats. Det fanns viktigare meningar att få ut. Pennan tog slut men blocket är knappt halvfullt. Ord som inte platsar på internet till allas åskådan. Jag är ledsen för det, för det finns saker jag hade behövt bolla om.

Det bara stockade sig men jag fick inte ut något.
"Blipblop, vad tänker du på?"
"Inget"
Säkert. Det var ju ljug, men det fanns för mycket, i cirklar, ingen början. Jag vet inte varför eller hur.

Så egentligen var det ju sant. För när det inte har någon början, då är det svårt att hitta innehållet på ett vettigt sätt, och hittar jag inget sammanhängande innehåll, då är det inget. Då är det bara en klump. En klump som nu finns bara på papper, som ingen får se. Hemligt. Inget. Jag tänker på inget.

Jag behöver ju prata. Med den som man pratar om sådant som man inte pratar om vad som helst med. Va fan. Jag har glömt hur det var.
Misse finns där, jag vet det. Men jag orkar inte.

Jag vill bara sova.

Rent Ljug!!...?

Jag som varit så skrytig med att jag äter allt. Tusan nu kom jag på något jag kanske inte gillar så mycket (även om jag äter det hellre än att inte äta alls).

Ansjovis, som i Janssons Frestelse.

Banan i mat som i grytor eller på pizza. Varm banan äts med choklad inget annat.

Så egentligen har jag ljugit hela tiden om att jag äter allt och precis allt (även om jag hellre äter ovanstående hellre än att inte äta alls).
Däremot har jag lagt till saker på gott-(nästan-så-att-jag-måste-äta-det-hela-tiden-)listan. Nötter. Jag får inte nog. Plockade alla nötgodisar ur jobbets chokladask nyss, har återupptäckt chokladdraperade jordnötter förra veckan, var jag än kommer åt, nötter är så sabla gott. Och förresten har jag hört att det är nyttigt fett i dem. Så det så.

Så visst äter jag fortfarande allt, även om jag fortfarande kategoriserar all mat i olika goda grupper. Och jag kan skryta med att det bara finns en grupp som heter "ganska äckligt" och den innehåller bara två saker. Faktiskt.

summit

Helgen ... var bra.

Det känns mest som om den präglats av blibopen i läppen dock. Läkningen går fint, det är inte det. Men lördag kväll bjöd på en obehaglig upplevelse. Jag nös. Jag nös blibopen rätt in i knät med en smäll. Efter det svullnade den givetvis och började ömma. Så nu har jag gått ner på steg ett igen, att suga på isbitar och tycka synd om mig själv.

Annars har det varit fullt upp. Jag och frugan var på Robbelibobbans gradering i thaiboxxx och tittade på uthålliga pojkar. För det var det. Vi var så imponerade! Två timmar och en kvart, bara köra stenhårt. Jag hade orkat kanske sju minuter med det tempot. Bra jobbat killar!
Bakade peppisar hos MrGreen&T, jag bakade bara katter och hjärtan. Kanske kommer bilder senare.

Jag vill ha helg igen. Hoppas den här veckan går lika fort som förra veckan gjorde.

these boots are made for stompin

Dagens ord är stampa.

Igen, fråga mig inte varför. Det ordet har hängt med mig hela dagen. "Stampade jordgolv" framför allt. Men även som ett dammoln där man kan urskilja människor mellan skuggorna. Stampande. Måste ha drömt något märkligt inatt, för ovanlighetens skull.

Det håller inte!!

Jag försöker mig på olika alternativ varje morgon vad gäller min väckningsrutin. Tills jag har skaffat mig en skrällig sån där gammal klocka så knixar jag med de alarm jag har. Imorse satte jag fyra alarm på mobilen med två minuters mellanrum så att jag inte skulle hinna somna om och sova bort. Det gick sådär. Givetvis var jag beredd på att det skulle komma fler alarm och så vaknade jag inte ändå.
Det skulle vara enkelt att lägga bort mobilen från sängen, så att jag skulle behöva kliva upp för att stänga av den, men om det ringer på natten (vilket det rätt ofta gör) så vill jag ju ha nära till att svara.

Och klockradion ska vi inte ens börja prata om. Det är så hög volym på den redan, men jag vaknar inte ändå såvida det inte är metal som spelas när den går igång. Eller Per Gessle. En morgon var jag nära att kasta klockradion i väggen när jag väcktes av den vidriga rösten. Men i och för sig, jag vaknade. Om än barskt.

Så jag vet inte hur jag ska lösa det här med uppstigning. Jag är så förbannat trött om morgnarna nu så det liknar ingenting. Vad ska jag ta mig till??

Jag bör nog skaffa mig en sån glödlampa med fusk-dags-ljus, och en bra, riktigt bra väckarklocka. För det här håller ju inte.

Fröken Fippla

Jag som alltid är så frussen. Idag tänkte jag att jag inte skulle frysa. Långkalsonger. Varma strumpor. Dubbla tröjor. Köpte en fin mössa igår så den fick sitta hela dagen. Ylletofflor.
Och vid min Gud, är jag inte varm nu, så säg?

Jag har lyckats fippla på nåt kortkommando på datorn så jag kopplat bort Kommandoknappen helt. Vad hände?? Jag blir tokig här utan kortkommandon, det verkar bara vara i inDesign, men ändå. Jag har letat och letat men hittar inte inställningen igen. Så nu försöker jag jobba ändå, men det är ju så många funktioner jag bara kan som kommando, som jag inte hittar i de där röriga menyerna, vad ska jag ta mig till? Någon som kan en hemlig kod för mac? Mina fingrar är bevisligen för snabba för mig, jag kommer förstås inte ihåg alla knappar jag tryckt på under eftermiddagen, det bara försvann och jag sliter mitt hår under den varma mössan.

Och så behöver jag äta en gång till idag. Det är jobbigt.

Vad är hemligheten, mamma?

Det kanske är det som är hela grejen

Att hitta någon som tycker bäst om det man själv tycker sämst om hos sig själv

Så att hela jaget är omtyckt

Klappa till mig då!

På söndag ska vi ses allihop och baka pepparkakor. vi ska även byta julklappar, ett alternativ som ligger i mitt intresse om man ser till den ekonomiska sidan. Det kostar ju att köpa presenter till de man tycker om.
Så vi ska köpa något för max 20 spänn och sedan byter vi på plats.

Vad fan köper man för under 20 spänn??
- frimärken
- lösgodis
- en drinkpinne
- två neontetror
- ett paket topz
- en starköl
- en penna?
Det är inte så lätt. Faktiskt en av de svårare utmaningarna vad gäller julklappar det här året. För samtidigt som det är ganska lätt att göra av med en tjuga så ska det ju vara något fint, som passar likaväl en tjej som en kille. En bra och fin present.
Det är inte lätt. Jag ska kolla runt lite i smyg på lördag.
Någon som har något bra tips?

Mina världar.

M, jag ska försöka förklara efter att jag nu sovit på saken.
I en annan värld. En parallell värd. Där är allt som vanligt fast tvärtom.
Där sover jag inte men är ändå utvilad. Där äter jag inte men är ändå aldrig hungrig. Där existerar inga måsten, inga jobb.
Det är en annan värld.

Resan dit är omställningen. Omprogrammering. Inget är som vanligt men allt är som det ska. Den världen har andra regler, andra rutiner. Skillnaden är att i min verklighet är jag allsmäktig drottning över mig själv, i den parallella världen är jag bara mig. Ingen bestämmer över någon, något.

Så vilka mer finns i mina världar?
I min verkliga värld finns många som tycker om mig. Mina vänner. Min familj. Mitt allt. I min verkliga värld finns även mina arbetskamrater. I min verkliga värld åker jag spårvagn med hundratals okända människor varje dag.
Jag pratar i telefon. Lyssnar. Känner efter även om det ibland går långsamt. Här finns rutinerna, här finns pressen, både den braiga och den dåliga. Här lirar vi spel och jag är glad. Allt är som det ska vara, som jag egentligen vill att det ska vara.
I den parallella världen finns känslorna. Där finns ljuden. Tystnaden. Intrycken. Kärleken.
Att få använda alla mina sinnen så aktivt fast jag själv ligger blick stilla och blundar. Här finns musiken, här finns lugnet.

Jag kan inte beskriva det tillräckligt, mina ord räcker inte riktigt till. Kanske det låter galet, kanske sunt. Men som jag sade, det går inte riktigt att sätta fingret på vad det egentligen är som får mig in i det där lugna märkliga tillståndet. Tillståndet som gör att jag känner mig som jag.

I am a slut

Fy satan, ibland blir det så hårt på jobbet att jag inte får dåligt samvete om jag inte tränar. Jag är helt slut i hela kroppen. Orkar knappt tugga knäckebröd till mellanmål och energiåtervinning.
Kan knappt tänka.

Jag behöver åka hem och kolla på Wedding Singer, det var så länge sedan och jag saknar Steve Buscemis version av Spandau Ballets-True.

Jag ska nog fanimej köpa bullar och godis och bädda ner mig i soffan ikväll. Var försvann all energi (ja inte bara efter slit idag, jag menar den här höstens)??

Kanelbulle-korv

Vi talade om perspektiv. Hur viktigt det är att vända på saker, att se på situationer från fler håll, med andra ögon. Jag tänker att jag är rätt dålig på det. Att jag är bra på att bestämma mig för saker, sedan blir det svårt att ändra uppfattning.

situationer personer

Fördelen är att jag ofta bestämmer mig för att folk är bra. Att människor jag träffar inte har något ont i sig någonstans. Nackdelen med det är att när överraskningarna kommer (som gör att man blir tvungen att ändra uppfattning) så är de ibland rent otäcka.

Om man har bestämt sig, blir man överraskad.
Om man väntar med att bestämma sig tills man har något ordentligt att grunda det på, då kallas det att man är misstänksam och velig. Det är förmodligen så, att ingen väg är rätt, det är nog mer en fråga om hur man själv trivs med sina egna undringar och förväntningar.
Eller nåt.

---

Nu har det stått jäst i kylen i två veckor, det skulle bli kanelbullar av den jästen, men det verkar inte bli. Jag har så mycket annat att göra när jag är hemma. Till exempel tar det en timme eller så att bekanta sig med lägenheten varje gång jag kommer hit, eftersom jag verkar vara borta så mycket mer än hemma nu för tiden. Bra? Jag vet inte. Jag har ju så lätt för att känna mig hemma på så många andra ställen.
Det i sig kanske är bra men när jag sen ska komma hit och känna "hem-ljuva-hem" då? Det går sådäär om jag ska vara ärlig. Jag flyr in i datorn. Och in i textilfärgerna.

Jag verkar inte göra annat än att fly, hemma eller borta spelar ingen roll.

Fnisseri fnissera

Personalfest.
Jag säger bara det. Jag har inte fnissat så mycket under loppet av ett dygn sedan jag minns inte när. Det åts och dracks och dansades och knölades, alla var så party och ingen lämnades utanför.
Vi bodde på ett vackert hotell nästan helt själva (jag tror det var fyra till utöver oss femtio, undrar om de fick lugn och ro i skärgården eller om de stördes av spring och bjäfs i korridorerna? Vi höll ju bara på till fyra typ..)

Skapligt trötta när vi kom hem på lördagen. Kunde inte sluta skratta, humorn låg i golvhöjd och vi dubbelvikta strax däröver. När vi väl skiljts åt var jag torr i munnen och hungrig. Låg på soffan hemma ett par timmar, sedan åkte jag till Misse på kurering (om sömnlöshet hör ihop med det vet jag inte) resten av helgen. Vi har mest pratat i sömnen och legat still. Vilket jag behövde.
Eller behöver alltid nuförtiden verkar det som. Jag ligger ju massa still men ligger ändå efter hela tiden. Hur går det ihop?

Ok rörigaste inlägget, ska försöka sammanfatta mitt emotionella tillstånd ikväll. Om jag orkar.

Julfrissa
Kvällens julfrissa (det är inte min fräkniga arm i bild)

Hegdå

Personalfest imorgon. Det kommer en buss före tio och hämtar oss. Femtio pers typ och säkert mängder av alkohol. Och klackskor. Vi ska sova borta i nån stuga långt bort på hemlig ort (som jag vet vilken det är) och äta julbord och säkert dansa och så. Övernattning. Ja, det blir säkert roligt.

Sen kommer jag hem, det blir nog ännu skönare. Ses på lördag kanske.

Vakna vakna blipp blopp

"Jag har fem olika alarm på morgonen nu, ändå kommer jag inte upp"
"Då är man trött."
"Ja, jag tror att jag behöver köpa en sån skrällig gammal klocka och ställa långt bort."

Eller så har jag bara kass självdiciplin, jag har nog inte bestämt mig än. Men jag behöver nog fortfarande en skrällig sån där gammal klocka att ställa långt bort så jag blir tvingad att gå upp.
Nu har jag åtminstånde julkalendern i en månad att motivera upp mig till 07.15.