boots.
Stövlarna kostade visst bara 499:-
Så jag var ju bara tvungen att köpa dem
trots att jag egentligen inte har råd
Jag tror att jag ska försöka hinna sätta mig idag och skriva klart mitt CV så att jag kan söka nytt jobb. Jag behöver verkligen ett nytt jobb. Jag har ingen aning om vad jag vill göra, eller var, men jag behöver ett nytt ställe att åka till på morgnarna. Eller om jag var rik, så kunde jag starta eget och jobba hemma. Lyx.
Så jag var ju bara tvungen att köpa dem
trots att jag egentligen inte har råd
Jag tror att jag ska försöka hinna sätta mig idag och skriva klart mitt CV så att jag kan söka nytt jobb. Jag behöver verkligen ett nytt jobb. Jag har ingen aning om vad jag vill göra, eller var, men jag behöver ett nytt ställe att åka till på morgnarna. Eller om jag var rik, så kunde jag starta eget och jobba hemma. Lyx.
Somliga går som jag.
Varför har inte jag hur mycket pengar som helst när de släpper höstkollektionen på Din Sko?
Jag som precis fått lön, och inte har barn som kostar pengar.
Istället har jag två trasiga bilar som drar ungefär en miljon kronor i månaden, och får visst köra dem så gott jag kan i trasiga skor.
Dessa kostar 499:-/st utom stöveln som kostar 999:- och såklart den jag helst vill ha.
Jag som precis fått lön, och inte har barn som kostar pengar.
Istället har jag två trasiga bilar som drar ungefär en miljon kronor i månaden, och får visst köra dem så gott jag kan i trasiga skor.
Dessa kostar 499:-/st utom stöveln som kostar 999:- och såklart den jag helst vill ha.
brrm
Mitt liv går lite för fort just nu. I alla områden.
Dagarna flyger förbi, veckorna hinner jag knappt se, var tog semestern vägen? När hann jag vila? Plötsligt är jag 29 år, utan stabilt boende, på väg ifrån mitt jobb, utan barn och mitt i ett ganska knackigt förhållande.
Häromdagen körde jag så fort på grusvägen att dryckeshållaren i bilen hoppade ur sitt fäste och for ner på golvet.
Det går för fort.
Jag vill bara andas frisk luft och vara ledig - låånga dagar.
Dagarna flyger förbi, veckorna hinner jag knappt se, var tog semestern vägen? När hann jag vila? Plötsligt är jag 29 år, utan stabilt boende, på väg ifrån mitt jobb, utan barn och mitt i ett ganska knackigt förhållande.
Häromdagen körde jag så fort på grusvägen att dryckeshållaren i bilen hoppade ur sitt fäste och for ner på golvet.
Det går för fort.
Jag vill bara andas frisk luft och vara ledig - låånga dagar.
jobbar på det
Bränt en miljon CD-skivor till mina subs, en annons avklarad, uppdaterat det mesta i prislistan, sushi till lunch, laddat ned ungefär 100 bilder, gjort ett informationsblad, pratat i telefon femton gånger, saknat facebook dubbelt så många, packat 300 lack till ett event i sthlm, bränt fler CD-skivor, läst på om lacksläppet, snusat, besökt internetbanken, ätit vindruvor, stått vid skrivaren och väntat på etiketter, kissat, hjälpt tre kollegor med sina datorer på tre olika sätt, fått order av chefen, delegerat samma order till andra, bränt ytterligare CD-skivor (när är de klara egentligen?), lyssnat på folkmusik blandat med pop-rock, hjälpt kollegorna en gång till, plockat ihop varor till svärmor, fortsätter med CD-skivor och ger mig på tre st powerpointpresentationer inför helgen.
Klockan är 14.32
en helt vanlig pissdag.
Klockan är 14.32
en helt vanlig pissdag.
Lite nere.
Jag har en bekännelse på gång, för mig själv.
Jag klarar verkligen inte av att stanna på min arbetsplats.
Nu har jag haft semester i ca 3 veckor och minuten jag är på plats igen så stockar det sig i halsen och jag kan knappt andas, vill bara gråta. Jag tycker att människorna här luktar illa, så mycket föraktar jag dem. Det har byggts upp under så lång tid och jag kan inte göra mer åt saken.
Jag måste sluta.
Nu.
Om jag bara kunde vinna massa pengar så att jag hade råd att vara ledig ett halvår och ta det lugnt, istället för att söka något lågavlönat skitjobb som jag kommer gå ännu mer sönder på.
Jag klarar verkligen inte av att stanna på min arbetsplats.
Nu har jag haft semester i ca 3 veckor och minuten jag är på plats igen så stockar det sig i halsen och jag kan knappt andas, vill bara gråta. Jag tycker att människorna här luktar illa, så mycket föraktar jag dem. Det har byggts upp under så lång tid och jag kan inte göra mer åt saken.
Jag måste sluta.
Nu.
Om jag bara kunde vinna massa pengar så att jag hade råd att vara ledig ett halvår och ta det lugnt, istället för att söka något lågavlönat skitjobb som jag kommer gå ännu mer sönder på.