BONDE
Så plötsligt bor man i hus. Vuxnast.
Flytten gick jättebra och inget krånglade alls nästan.
Igår när Misse skulle kvällskissa ute och ta sista ciggen gick han till busken och drog ner gylfen. Plötsligt dundrar det till och han blir nästan överkörd av en hord rådjur. Så är det att bo på landet.
Sedan skrek de sådär läskigt som barn som stryps, de är märkliga djur de där rådjuren.
Om jag trivs?
Faktum är att jag älskar honom så mycket att jag flyttar var som helst han flyttar. Jag pendlar lätt 5 mil enkel väg för att få vakna bredvid honom i ett hus där man somnar till tystnad och vaknar av fågelkakafoni.
Mina ögon tindrar.
Däremot har jag ett konstigt illamående i kroppen, i hela kroppen. Ända ut i fingertopparna. Det liksom sticks och darrar. Jag vägrar nog inse att den här jäkla stressen på jobbet tär på min kropp. Den här stressen som är så positiv för det mesta. Jag har ju roligt på jobbet när jag har mycket att göra, därför blir det extra svårt att visa, att det faktiskt kanske inte är så bra för mig.
Jag vill inte vara gnällspik.
Jag vill inte lämna det här, det går inte för att hela halva företaget kollapsar utan mig, inte för evigt men för ett tag. Jag är så viktig och jag älskar det. Jag njuter i tystnad av att de inte klarar sig utan mig. Utåt visar jag mest lite huvudvärk och fokus. En jädra massa fokus så att de inte ska störa mig med småsaker som de faktiskt klarar själva.
Ding Dong i Fingertopp
Nu ska jag jobba lite till innan bror kommer med min bil så jag får åka hem och ha fredag.
Trevlig helg
Flytten gick jättebra och inget krånglade alls nästan.
Igår när Misse skulle kvällskissa ute och ta sista ciggen gick han till busken och drog ner gylfen. Plötsligt dundrar det till och han blir nästan överkörd av en hord rådjur. Så är det att bo på landet.
Sedan skrek de sådär läskigt som barn som stryps, de är märkliga djur de där rådjuren.
Om jag trivs?
Faktum är att jag älskar honom så mycket att jag flyttar var som helst han flyttar. Jag pendlar lätt 5 mil enkel väg för att få vakna bredvid honom i ett hus där man somnar till tystnad och vaknar av fågelkakafoni.
Mina ögon tindrar.
Däremot har jag ett konstigt illamående i kroppen, i hela kroppen. Ända ut i fingertopparna. Det liksom sticks och darrar. Jag vägrar nog inse att den här jäkla stressen på jobbet tär på min kropp. Den här stressen som är så positiv för det mesta. Jag har ju roligt på jobbet när jag har mycket att göra, därför blir det extra svårt att visa, att det faktiskt kanske inte är så bra för mig.
Jag vill inte vara gnällspik.
Jag vill inte lämna det här, det går inte för att hela halva företaget kollapsar utan mig, inte för evigt men för ett tag. Jag är så viktig och jag älskar det. Jag njuter i tystnad av att de inte klarar sig utan mig. Utåt visar jag mest lite huvudvärk och fokus. En jädra massa fokus så att de inte ska störa mig med småsaker som de faktiskt klarar själva.
Ding Dong i Fingertopp
Nu ska jag jobba lite till innan bror kommer med min bil så jag får åka hem och ha fredag.
Trevlig helg