Åh Sara, kom ut ikväll.
Senaste kvällarna jag har åkt spårvagn hem sent (nough said) så har den här gått varm i mina lurar. Jag vet inte om det är titeln eller takten eller gitarrerna eller rösten eller texten, men den är vansinnigt skön att åka hem till. Ray LaMontagne har ett fantastiskt skönt sound och jag vill helst gifta mig med honom. Idag gick jag från att lyssna på texten till att lyssna på fröskidan eller maraccasen eller vad det nu är som rasslar till efter varje textrad. Jag har alltså lyssnat på låten 3-4 ggr på hemvägen och bara koncentrerat mig på rasslet. Spännande.
När spårvagnsdörrarna öppnas snöar det in och en snöflinga letar sig fram ända till mitt ansikte och allt är magiskt. Med musiken och snön och vagnens rörelser. Livet är bra skönt ibland.
Plus att reklamen på vagnen säger att man inte behöver betala ens 1000 kronor för en gitarr, är det sanning?
När spårvagnsdörrarna öppnas snöar det in och en snöflinga letar sig fram ända till mitt ansikte och allt är magiskt. Med musiken och snön och vagnens rörelser. Livet är bra skönt ibland.
Plus att reklamen på vagnen säger att man inte behöver betala ens 1000 kronor för en gitarr, är det sanning?
statusuppdatering 2
Katten är lagad. Nu har han ett operationssår på magen som är ca en decimeter långt, men veterinärerna har väldigt gott hopp om att han kommer bli fullt återställd och leva ett långt och gott liv på sitt nya foder. Katten blir vegan, och det ska tydligen hjälpa honom med alla magproblem. Tänk om det vore så lätt.
I övrigt har inte mycket hänt sen sist, jag har varit hemma en stor del av veckan, dels för rekreation av katt, dels för att värmen slutat fungera på vårt kontor. I torsdags var där 11 grader, i fredags hela 8. Så det går inte att vara där. Jag hoppas verkligen att de får igång värmen nu under helgen, för jag har ganska mycket att göra före jul. Även om jag får mycket gjort hemma, så är det lättare att sitta på plats med tillgång till alla filer och allt material. Men att sitta stilla på kontor när det kryper under 15 plusgrader är helt omöjligt. Känslan försvinner från händer och fötter, lemmarna domnar bort och till slut kännar man sig som en krympling som bara blir mindre och mindre. Att ha armar bara till armbågarna och ben bara till knäna gör det oerhört svårt att koncentrera sig på sina arbetsuppgifter, och faktiskt blir det ganska svårt att röra sig till slut.
Förutom det mår jag riktigt bra, jag har äntligen blivit av med Volvon, den har flyttat till Dalarna och ska säljas och jag kommer bli lite rikare varje månad. Hurra! Hoppas det inte tar flera månader innan någon vänlig själ förbarmar sig över den. Håll tummarna. Det är nämligen de försäkringspengarna som ska betala katten som är hel och numer lite dyrare.
I övrigt har inte mycket hänt sen sist, jag har varit hemma en stor del av veckan, dels för rekreation av katt, dels för att värmen slutat fungera på vårt kontor. I torsdags var där 11 grader, i fredags hela 8. Så det går inte att vara där. Jag hoppas verkligen att de får igång värmen nu under helgen, för jag har ganska mycket att göra före jul. Även om jag får mycket gjort hemma, så är det lättare att sitta på plats med tillgång till alla filer och allt material. Men att sitta stilla på kontor när det kryper under 15 plusgrader är helt omöjligt. Känslan försvinner från händer och fötter, lemmarna domnar bort och till slut kännar man sig som en krympling som bara blir mindre och mindre. Att ha armar bara till armbågarna och ben bara till knäna gör det oerhört svårt att koncentrera sig på sina arbetsuppgifter, och faktiskt blir det ganska svårt att röra sig till slut.
Förutom det mår jag riktigt bra, jag har äntligen blivit av med Volvon, den har flyttat till Dalarna och ska säljas och jag kommer bli lite rikare varje månad. Hurra! Hoppas det inte tar flera månader innan någon vänlig själ förbarmar sig över den. Håll tummarna. Det är nämligen de försäkringspengarna som ska betala katten som är hel och numer lite dyrare.
Kaos? Njae, men det hade behövts.
Lämnade in kattrackarn till veterinären idag. Hon avrådde avlivning och ville gärna kolla upp mer noga vad katten lider av. Jag har alltså bytt veterinär, till det bättre, skulle man kunna säga. Så kanske han inte ska dö ändå.
Så nu är han där i nån slags bur och blir omhändertagen, och jag sitter hemma och känner mig mer ensam än jag trodde var möjligt. Tårarna är nära hela tiden, varför vet jag inte, men det är så t y s t här. Trots TV och stereo och mätt mage är jag rastlös och nervös och snudd på neurotisk. Jag kan inte sitta stilla och tror att jag behöver någon som håller om, håller fast, kanske bältar mig tills jag somnar. Det är precis den här anledningen som nära pojkvänner är till för, nära tjejvänner har jag en handfull som jag skulle kunna ringa, men var är nära pojkvännerna när de behövs? Var är den där starka som kan hålla ner mig mot golvet så jag får gråta och skrika lite? Som inte blir rädd när jag flippar ur för första gången sedan tonåren? Jag tror förstås inte att jag kommer flippa ur, men ett par starka axlar att luta sig emot behövs ibland. Luta pannan mot ett bröst och sucka lite, vara svag.
Ibland behöver jag någon som är stark så jag kan få vara svag.
Så nu är han där i nån slags bur och blir omhändertagen, och jag sitter hemma och känner mig mer ensam än jag trodde var möjligt. Tårarna är nära hela tiden, varför vet jag inte, men det är så t y s t här. Trots TV och stereo och mätt mage är jag rastlös och nervös och snudd på neurotisk. Jag kan inte sitta stilla och tror att jag behöver någon som håller om, håller fast, kanske bältar mig tills jag somnar. Det är precis den här anledningen som nära pojkvänner är till för, nära tjejvänner har jag en handfull som jag skulle kunna ringa, men var är nära pojkvännerna när de behövs? Var är den där starka som kan hålla ner mig mot golvet så jag får gråta och skrika lite? Som inte blir rädd när jag flippar ur för första gången sedan tonåren? Jag tror förstås inte att jag kommer flippa ur, men ett par starka axlar att luta sig emot behövs ibland. Luta pannan mot ett bröst och sucka lite, vara svag.
Ibland behöver jag någon som är stark så jag kan få vara svag.