Kiel

Dags för vårens sista och enda tur till Kiel. Förutom jobb, sprit, dåligt med mat och sömn, så vankas det lite shopping. Misse fick önska vad han ville, då blev det Whisky och kondomer. Jag önskar mig skor. Det är alltid svårt att veta vad som vankas varje säsong, de har allt från superbilliga conversekopior till superbilliga pumps till superbilliga skitfula.



Men jag hoppas jag hittar något superbilligt jättefint. Butiken vi handlar mest på heter Deichmann och finns nu även i Sverige. Mycket dyrare och inte alls lika roligt utbud som i Kiel. Så jag håller mig dit.

Jag ser fram emot alldeles för många Vodka Red Bull och på tok för lite sömn och att få dansa på mina knän som kommer att göra ont. Jag har med mig alldeles för höga skor och på tok för kalla kläder.

Superlativens helg alltså.

Lillebror - hästen

Lillebror är till salu.

En söt liten travare som är världens sötaste pussgurka. Vi är väldigt söta ihop, han är mörkt brun och lagom stor. Eller liten, det beror på hur man ser det. Han är pigg och busig, men lite rädd för vatten. Han kommer alltid fram i hagen och vill gosa, till skillnad från de andra pojkarna som man måste locka på en stund innan de ger med sig. Alternativt står kvar, så man får promenera över hela hagen för att hämta dem. Lillebror kommer direkt och kör upp mulen i ansiktet på en.

Lillebror.
Bästa namnet dessutom, som döpt efter min bästis!

Tänk om jag hade råd.

trilleritt

Gled av hästen i en brant nedförslutning igår, svåraste klätterrundan är inte så rolig om man inte spänt fast sadeln ordentligt. En ganska mesig vurpa med andra ord, sadeln gled runt åt höger i ett hopp nedför och jag med den. Skrek lite fånigt innan jag damp ner på rumpan. Så det gick ju bra. Första gången jag ramlade av en häst på ungefär 20 år.

Känner mig gammal när jag kan börja säga så.

Glädjerus!

Det värsta är att jag är på så gott humör. Kan det vara våren? Kan det vara så enkelt att våren är tillbaka och den tog med sig all den där energin som hösten svepte bort när den anlände? Hela vintern har jag gått omkring och varit sur och miserabel och trott att jag aldrig någonsin skulle bli glad igen. Plötsligt så har det vänt. Nu känns det dom om inget kan stoppa mig, inget kan få ner mig på backen igen, inget kan göra mig ledsen, nästan så jag känner mig lite kallblodig. Som om inget berör mig på riktigt. Inga besked känns tunga.

Tänk om något händer och jag inte kan känna sorg eller medkänsla utan bara rycker på axlarna?

Det hade ju varit för sorgligt.

---

Vårruset gick bra, eller jag gick bra på vårruset. Fort som tusan gick jag och Libby, och sprang faktiskt lite här och där, eller joggade. Vi råkade ju komma i gruppen Jogga Fort och det var väl inte riktigt rätt, men det var en hel drös som gick ändå, så vi var inte ensamna om att ha hamnat fel. Det var riktigt skönt, 5 km kändes långt men gjorde gott. Jag behöver verkligen gå mer. Sådär fort, så jag blir trött i kroppen, det rinner ut så mycket skit genom andedräkten att jag känner mig helt renad efteråt.

Men jag är tusan hungrig idag, även om jag inte kan äta när jag väl sätter mig ned, något stämmer inte där. Jag har fotat mig med medaljen, men förlagt kabeln till datorn, så det kommer en annan dag.

Jag är bra!

Rusigt värre.

Så idag ska vi då springa vårruset. Jag har tryckt tröjor åt oss alla i laget där det står "tjejer med klös - naglar.com" så att vi ska vara sådär fåniga. Jag kommer nog knappt klara de där 5 kilometrarna, jag har verkligen ingen kondis alls, det märks extra tydligt i alla trappor som jag tvingar mig att gå i för stegräknartävlingen. Igår gick jag dessutom på en förberedande promenad med Misse på ungefär 2 km och det blir tungt när det går uppför. Jag är nervös. Inte så mycket för själva promenaden, utan för att jag ska bli sådär röd och svettig inför alla som är mycket tjockare än jag.

Plus att vi är mitt uppe i Korpens stegräknartävling, man ska gå minst 7000 steg per dag om man ska ha chans att vinna fina priser. Enda gångerna jag kommer upp i närheten av 7000 steg är när jag rider eller knullar och kan tillgodoräkna mig steg för "annan fysisk aktivitet". Alltså kan jag vinna om jag blir sexmissbrukare. Inte riktigt läge för det dock. Däremot lär ju kvällens lopp bli några extra steg så att dosan på min höft får jobba lite extra...

Korpens Stegtävling äger den här bilden.

Ride the pants

Köpte nya ridbyxor igår. Därmed verkade det som om jag köpt ett nytt liv. Snacka om att det är skillnad på byxor och byxor! Jag har gått från att sitta som en tvål i sadeln till att sitta som gjuten.

Red en ny stjärna igår, han är knappt inriden och var pigg som tusan, men jag kände mig beredd på ALLT! Han stack med mig ut på ett fält för han blev lite rädd, vi skenade ut kanske 50-100 meter, men jag hängde med hur bra som helst. Cristel sade att vi var så samspelta så det hade lika gärna kunnat vara med flit. Jag är supernöjd.

Synd att han är till salu, jag har verkligen inte råd.